Samiid riikkabellodat

Jag och styrelsen kan inte annat än respektera Per-Olofs beslut att lämna toppolitiken och ordförandeskapet inom partiet. Vi är tacksamma över att han har valt att fortsätta representera vår politik och att han finns kvar, om än som lite mindre aktiv. Den kunskap och erfarenhet han fått under sina år som ledare av Sámiid Riikkabellodat är av stort värde för oss alla i partiet.Jag vill även tacka Per-Olof för allt det engagemang han lagt i sin roll som ordförande och för den goda ambassadör han varit för Sametinget och för det samiska folket.Paulus Kuoljok, vice partiordförande ... Läs mera..Nästa

Per-Olof Nutti avslutar sitt partiordförandeskap - Sámiid Riikkabellodat

www.samelandspartiet.se

Partistyrelsen kommenterar nyheten om att Per-Olof Nutti lämnar rollen som partiordförande. Vi är tacksamma över att han finns kvar inom partiet.

Visa i facebook

Sámiid Riikkabellodat är i Giron, Sápmi.

6 dagar sedan

Anja Fjellgren Walkeapää - Samiska allmänpolitiska debatten 1.12.2021Om man ska skydda land och vatten behöver man kunskap om just land och vatten, den traditionella kunskapen.Vem besitter inte traditionell kunskap om inte vi samer. Vi vet själva att svenska myndigheter inte besitter denna kunskap, så jag tycker att det luktar lite kolonialism om Sametinget skulle ta över förvaltningen av mark och vatten. Vi arbetar väldigt hårt för att ta tillbaka rätten till oss samer, alla samer. Jag tycker att Sametinget istället borde ge alla samer möjlighet till resurser så att land och vatten kan skyddas. Så som juridisk kompetens, ämneskompetens eller ekonomisk stöd i olika frågor, så som gruvprospektering eller skogsavverkningar. Att mark och vatten behöver och ska skyddas är en fråga vi alla kan enas om.#sámiidriikkabellodat #samelandspartiet #sámediggi #Sametinget #politik #sápmi #samepolitik ... Läs mera..Nästa

Photo

Visa i facebook

Sámiid Riikkabellodat är i Giron, Sápmi.

6 dagar sedan

Johanna Njaita i Samisk allmänpolitisk debatt 1.12.2021Replik på Lars Jonas Johanssons inlägg:Ja, sametinget har ett stort ansvar. Men jag och Sámiid Riikkabellodat arbetar för att stärka det samiska samhället. Stärka de samiska organisationer, institutioner, föreningar och samebyar som vi har i det samiska samhället. Många av dessa besitter stor kunskap inom samisk kultur och näringsliv. Vi ledamöter är framröstade av det samiska folket men jag ser det inte som Sametingets uppdrag att hindra det samiska samhället befolkning att föra fram sina röster gentemot andra makthavare. Replik på Nadja Östergrens inlägg:Utöver Sameskolstyrelsens uppdrag finns ett stort samiskt utbildningsbehov som måste tillgodoses och utvecklas. Alla barn, unga och vuxna ska kunna välja samiska utbildningsvägar med hög kvalitet från förskola till högre utbildning. Det behövs att fler jobbar med produktion av läromedel, utbildning av pedagoger med samisk språk- och kulturkompetens. Det behövs arbete kring intensivkurser, språkbad, språkmodeller och övrig språkutbildning m.m. En politiskt tillsatt utbildningsnämnd i Sametinget skulle kunna vara pådrivande gentemot regeringen och nationella utbildningsmyndigheterna för att förbättra både innehåll och förutsättningar för samisk utbildning.#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #Sametinget #sámediggi #politik #samepolitik #sápmi ... Läs mera..Nästa

Photo

Visa i facebook

Sámiid Riikkabellodat

6 dagar sedan

Sámiid Riikkabellodaga sáhka Per-Olof Nuttis - Sámi oppalaš politihkalaš digaštallan 1.12.2021Go sámediggi ásahuvvái stáhta ásahussan de leai ulbmil nannet sámiid váikkuhanválddi visot áššin mat gusketSámi kultuvriiSámi ealáhusaideJa Sámediggi lea šaddan dat lunddolaš ságasdallán bealli álo go leat áššit mat gusket midjiide sámiideDanin lea dehálaš deattuhit iešmearrideamiSámi iešmearrideapmi galgá čuovvut visot áššin mat gusket sámi álbmogiiPolitihkalaš ja riektediskurssain iešmearridepami dávja mearkkasa álbmoga oktasaš rievttija vejolašvuođa merridit iežas áššin ja hálddašit dihto guovlluidJa dat rievtti gustovašvuohta eamiálbmogiid ektui lea sierra nannejuvvon 2007 ovttasduvvon nášuvnnaid eamiálbmogiid rivttiid julggáštusas art 3Eamiálbmogiin lea vuoigatvuohta iešmearrideapmái .Dan vuiogatvuođa vuođul sii mearridit friddja iezaset politihkálaš sajádaga ja ovddidit friddja iežaset ekonomálaš ja sosiála ja kultuvrralaš gárggiideamiNa jus de geahžá maid mii ovddit áigodagas vuođđuheaiimet bušeahttavuođus boazudoallujuolluduššii gáibidit eanet ruđá dáidda doaimmaideDálkkádatrievdeami dustemii, earet iežá doaibmaplánaiguin.Čuovvolemmiiguin ja hearkkivuođa guorahallamiiguinDálkáhatrievdadeamiid dustemiiMii dovddat ja diehttit ahte boazodoallus lea garra dilli dál .Ja dat guoska earenomážžit vumiid ja ovttaskas olbmuid guovdu.Sámediggi berre gávdnat čovddosiid go čuočiha earenomaš heajos guohtundilli .Dan maid mii dovdat otna beaiivvi lea ahte Samedikkis lea vejolaš vuohta additgaskaboddosas heahtedoarjaga heajos guohttun oktavuođas foadarii bokte,Iešmearrideampmigávdno maiddáid olbmuid árgábeaieallimis ja sin doaimmainDát lea hástalus ealahus siskobalde ahte váljet movt suddjet boahču.Ovttaskas olbmun ferte leahkkit dat vejolašvuohta ahte ieš valljet dan geaidnu movt suddjet bohcu.Min oktiigullevašvuohta eatnamiin adda middjiide čiekŋalis geatnegasvuođa dodddu suodjalit danDál lea nu ahte gávdno dušše okta vejolašvuohta ja dat lea biebmat foadariiguin.Makkar lea de dilli sis geat váljejir eara geaidnu suddjet ealu dehe bohcu. Leago sis makkarge doarja .Odne ii gávdno doarja nannet ja doarjut árbevirolaš boažodoalu. Eai gávdno liige guohtun eatnamat gosá sáhtá johdit. Geaseeatnamat eai leat dálveguohtuneatnamat juohke sajis sámis ,jus nu livččii leamaš de livčče ealut leamaš don doložis dan dahkán .RSR lea dahkán guorahalláma gávdnan dihte liige guohtuneatmamiid Dáláris. Das ii goitšaddán miigeDása darbaša ruđá bidjat vai mii sáhttit dustet daid dárbbuid mat čuožžilit.Áigu go Sámediggi vákšut dán ášši.Áigu go hápmet earet iežá doáibmaplánáiguin, čuovvlemiiguin, dehe hearkivuođaguorahallámiiguin,Eananvuoigatvuođat ja váilevaš friddja ovdagiitidieđihuvvon miehtan. FPIICJus ii beasa geavahit árbeviroláš eatnamiid ja čáziid .De ii sáhte sámi álbmot doaimmahit iežas kultuvrra dege árbevirolaš ealahusaidRenmarks utredningen .manin mii sámit eat leat gáibidan sámi namá dán guorahallámii. Gii lea bidján dákkár nama ? Dán guorahallámii ferte oažžut sámi namáhusá. Gos lea iešmearrideapmi maid nu fiinnaid dárjo ođđá ráddedallán ordnegis.Áigogo Stivrra diktit dán bargo joatkašuvvátSihkárasta go dát ođđá guorahallán boazodoalurievtti ja dan bivdu ja guolástanmii lea čatnon boazodoaluriektái ja addá go einnosteaddji njuolggadussaid boazodoalu ovdáneapmái.Dahe addá go dát ođđá boazodoalluláhka ain ovddosguvllui vejolášvuođa saji eara berošdeaddjiide joatkit sisábahkemiid boazodoalu árbeviroláš eatmamiinJa mii lea hui dehálaš čuovvutMo sihkarastit boazodoalu riekteguoddiiid. rievtti eallinvuokki. Ja mo sihkarastit bohču rievtti sin árbevirolaš eatmiida ja čáhciide ođđá boazodoallulágašGot sáhtá sihkarastit ahte sisdoallu 3 beavddgirji artihkal 2 ruoŧa čanjástat soahpamuš. anslutningsforedraget EU ii vuhtiiváldojuvvo . Dan ahte ovddidit earenomáš rivdiid sámiide geat leat čadnon árbevirolaš ealahusaideSihkarastojuvvo go boazodoallu riekteguoddid siviila rievttit dán ođđá guorahallámis . Dan ahte geavahit eatnamiid boačuguohtumii, mearridit movt geavahit guohtun rešursaidOačču go Friddja ovdagiihtidieđihuvvon miehtan dehe FPIC saji dan guorahallámis. EamiálbmotriektinManin rastadeaddji boacudoallu ii namuhuvvo obageÁigun vel namuhit juoidda meahcelliid birraDađibáhabut eai leat massimat meahcelliide unnon, ja logut eai čuovvo vel ge mearriduvvon gierdanrájiiJa dat lea balddihahttiMii leat ovddid áigodagas gáibidan. ja vuođuhan bušeahtavuođusAhte ođđá buhdadusmearit maksojit meahceealle gávdnosiid ovddas ođđá meroštallanmodeallaid mieldeÁigo go stivrra bargat dan ovdii? ... Läs mera..Nästa

Photo

Visa i facebook

Sámiid Riikkabellodat

6 dagar sedan

Från talarstolen delar Lars-Jonas Johansson uppfattningen att Sametinget är den bästa förvaltaren av samiska markrättigheter. Vidare framför han en oro över att samebyarna kan träffa olika avtal utan Sametingets vetskap.Enligt lag är det samebyarna som innehar dessa rättigheter, vilket ytterligare förstärkts genom Högsta domstolens dom i Girjasmålet. Därför är det samebyarnas rätt att träffa avtal helt utan att tillfråga Sametinget.Är rädslan att samebyarna skall sälja ut de samiska rättigheterna, så kan jag bara hänvisa till hur verkligheten ser ut. Samebyarna ser dagligen stora intrång på renens betesmarker och har otaliga samråd med olika exploatörer.I dagsläget hotas renens betesmarker främst av skogsbrukets utrotande av biologisk mångfald i sitt upprättande av monokulturella virkesåkrar, men även till stor del av den gröna kolonialismens gröna omställning. I den gröna omställningens namn blir nu vindkraftverkens torn skogens konung, där älgen och renen väljer att fly undan från dessas kontinuerliga vinande.Mer och mer forskning pekar på de störningar som vindkraftverken med dess infrastruktur åsamkar.Dom betande djuren väljer att hålla sig många kilometer från verken och fåglar ochinsekter får sätta livet till för de svingande vindkraftsverkens vingar.Fortsättning i kommentarfältet..#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #Sametinget #sámediggi #politik #samepolitik ... Läs mera..Nästa

Photo

Visa i facebook