Åtgärder för att skydda samisk mark och stärka renskötseln genom klimatkrisen
Vi vill arbeta för att implementera konkreta åtgärder som stärker samiska rättigheter och skyddar våra traditionella marker mot exploatering och klimatpåverkan. Här är några politiska förslag som vi kommer att driva för att säkra våra rättigheter och stärka renskötseln i klimatkrisens tid:
Inrättande av en Fond för Renskötselns Klimatanpassning
Vi föreslår att det inrättas en särskild fond för att stödja klimatanpassning inom samiska näringar, särskilt renskötseln. Fonden ska ge ekonomiskt stöd till samebyar och enskilda näringsidkare som behöver anpassa sin verksamhet till klimatförändringarna. Detta kan handla om att stärka betesmarker, investera i hållbara lösningar för rennäringen, säkra biologisk mångfald och skydda känsliga områden från ökad förbuskning och erosion.
Nationell plan för restaurering av renbetesmarker
Vi vill också se att Sverige tar fram en nationell plan för restaurering av renbetesmarker, som en del av arbetet med naturrestaurering och i enlighet med EUs skogsstrategi. Detta kan inkludera åtgärder för att återställa mark som förstörts av överexploatering, samt för att bevara de betesområden som är viktiga för renskötsel och biologisk mångfald.
Stärkande av samiska rättigheter genom internationella regelverk
Trots att samiska rättigheter till mark och vatten är erkända i internationella konventioner, såsom ILO-konvention 169, måste dessa rättigheter fullt ut implementeras i svensk lag. Samiska företrädare har idag för lite inflytande när det gäller beslut som rör våra marker, och detta kritiseras av FN. Vi vill arbeta för att stärka samiska rättigheter genom att säkerställa att Sverige följer de internationella regelverk som skyddar oss som urfolk.
Genom att föra dialog direkt med EUs olika mekanismer stärka samiska rättigheter genom deras regelverk. EU mål för klimat och miljö måste genomsyra Sveriges regelverk och stödsystem, och det måste även träffa Sápmi och samiska näringar.
Erkännande av renskötselns klimatnytta i svenska miljömål
Vi föreslår att renskötselns klimatnytta ska erkännas och implementeras i det svenska klimatarbetet. Renskötseln bidrar inte bara till biologisk mångfald och ekosystemtjänster, utan spelar också en roll i att binda kol och förhindra markförstöring. Denna traditionella verksamhet har en mycket lägre klimatpåverkan jämfört med industriell köttproduktion och bör därför inkluderas som en viktig del i Sveriges arbete för att nå sina miljömål.
Att lyfta ansvaret för klimatåtgärder från enskilda individer till stora företag
Klimatkrisen är ett systemproblem som inte kan lösas genom att lägga ansvaret på individer. Vi anser att stora företag, särskilt inom energi, transport och tung industri, måste ta ett större ansvar för att minska sina klimatavtryck. Genom att rikta åtgärder mot dessa stora aktörer kan vi åstadkomma en snabbare och mer omfattande minskning av utsläppen än genom individuella åtgärder. Detta skulle bidra till en mer rättvis och effektiv klimatpolitik.
Urfolk som lever nära naturen är de första att känna av effekter av klimatförändringen. Klimatförändringarna har påverkat renskötseln och andra samiska näringar under en lång tid. Forskare menar att klimatförändringarna och effekter av dem kommer att öka om inte politiska krafttag på nationell och internationell nivå görs.
Effekten av klimatförändringarna kommer innebära att naturen ändras, och därmed kommer förutsättningarna för de samiska näringarna att påverkas.
När klimatet ändras så finns det svårigheter att förlita sig på den traditionella kunskapen. Studier visar att folks sätt att leva är ett viktigt verktyg i att faktiskt mildra klimatförändringarna, och att möta dem. Det innebär att renskötseln och andra samiska näringar men också kulturen och språket måste få ta en central del i att skapa en rättvis klimatomställning.