Sametingets ekonomi – en snöboll i helvetet

Skenande underskott
Sametingets styrelse med styrelseordförande Håkan Jonsson, partiet Jakt-och fiskesamerna, har i Sametingets budgetunderlag för åren 2024-2026 till regeringen redovisat en budgetavvikelse för verksamhetsåret 2023 på förvaltningsanslaget på drygt 9 miljoner kronor.Sametingets styrelse har dessutom under 2023 godkänt överföring av ”administrativa kostnader” avseende bl a personalkostnader för 3,5 tjänster motsvarande ca 2,7 miljoner kr från förvaltningsanslaget till sakanslaget Främjande av rennäring. Totalt torde därför budgetavvikelsen för 2023 på förvaltningsanslaget landa på ca 11,7 miljoner kr.

Med skygglappar
Så vad gör Sametingets styrelse för att komma till rätta med det skenande underskottet/
budgetöverskridandet? Jo, med skygglappar för ögonen kör Sametingets styrelse med partiet Jakt- och fiskesamernas i förarsätet och med partiet Vuovdega och Landspartiet svenska samer i baksätet på som om allt är i sin ordning. Men illa nog innebär det skenande budgetunderskottet att styrelsen bakbinder både nuvarande och kommande styrelses verksamhet och äventyrar också hela Sametingets uppdrag och verksamhet.

Utan att skämmas
I Sameradion den 8 september 2023 uttalar sig styrelseordföranden Håkan Jonsson, partiet Jakt- och fiskesamerna, att Sametingets ekonomi är den sämsta i Sametingets historia. Som exempel på hur det påverkar Sametingets verksamhet lyfter Jonsson upp styrelsens beslut om”lågbudgetfirande” av Sametingets 30 års jubileum. En annan besparing som nu diskuteras i Sametingets styrelse är att slå ihop nämnder – 6 nämnder ska bli 4. Vad blir besparingen av denna åtgärd – jo hisnande 650 000 kr att jämför med budgetöverskridandet på ca 11,7 miljoner kr.

Utan svångrem
Anmärkningsvärt är att trots Sametingets urusla ekonomi har Sametingets styrelse fortsatt strössla med kostsamma arvoderingar, anställningar, resor mm. Några exempel är bl a arvoderingar av vice styrelseordförande med motsvarande 60% av ett inkomstbasbelopp d v s 44 580 kr per månad. Arvodering av en politisk sekreterare med 40% av ett inkomstbasbelopp d v s 29 720 kr per månad, konsulter för olika uppdrag med undermålig rapportering mm. När det gäller styrelsens och den politiska sekreterarens resor kan man ifrågasätta både prioritering och behovet av dem. Noteras kan att både vice ordförande och den politiska sekreteraren representerar partiet Vuovdega i Sametinget. Man kan lugnt säga att Vuovdega är en förutsättning för dagens Sametingsstyrelses misskötsel av Sametingets ekonomi under Håkan Jonssons ledning.

Vad är då styrelsens lösning för ”den sämsta ekonomin i Sametingets historia? Jo styrelse gör det lätt för sig – styrelseordföranden Håkan Jonsson vänder sig till regeringen och begär att få nyttja anslagslagkrediten på ca 1,7 miljoner kr och att få överskrida förvaltningsanslaget med 10% d v s cirka 6,1 miljoner kr. Regeringen förväntar sig nog att Sametingets styrelse och styrelsens ordförande mer konstruktivt redovisar vilka egna åtgärder Sametingets styrelse vidtar/vidtagit för att få ordning på Sametingets ekonomi.

Dag för tvångsförvaltning… eller?
Att regeringen gett i Statskontoret i uppdrag att analysera Sametingets verksamhet samt
föreslå åtgärder kan både ses och förstår dels mot bakgrund av turbulensen kring Sametingets styrelses oprofessionella och misslyckade försök att avsätta kanslichefen på vaga grunder och dels dess konsekvenser för Sametingets förvaltning. Även bristen på ekonomisk styrning av både förvaltningsdelen och den folkvalda delen torde haft betydelse för regeringens uppdrag till Statskontoret.
Statskontoret ska redovisa sitt uppdrag till regeringen (Kulturdepartementet) senast den 24 november 2023 d v s dagen efter Sametingets plenums avslutning i Åre. Statskontorets rapport kommer nog bli en skakande läsning för framförallt Sametingets styrelse och styrelseordförande men även för alla ledamöter i Sametingets plenum. Frågan är om rapporten till och med är så förödande både för Sametinget som myndighet och folkvalt organ att oppositionen i Sametinget blir mer eller mindre tvingade att begära förtroendeomröstning mot både Sametingets styrelseordförande och styrelsen i sin helhet.

Ingrid Inga
Sámiid Riikkabellodat