Allt oftare ifrågasätts rennäringens betydelse av det omgivande samhället. Uttryck som ”olönsam näring”, ”liten näring som får ge vika för andra lönsammare näringar”, ”hobbyverksamhet” hörs ofta i debatten. Men det som är än mer allvarligt är att även samer utanför renskötseln ifrågasätter rennäringen och dess betydelse för den samiska kulturen i Sápmi. Även inom Sametinget finns det idag krafter som anser att rennäringens s k priviligier ska försvinna, samebyarna är omoderna, jag listan kan göras lång när det gäller argument mot rennäringen och samebyarna.
Okunskapen och oförståelsen för rennäringen är mycket stor.
Varför är då rennäringen så betydelsefull?
Om man istället ställer följande frågor – kanske svaren ger bättre förståelse varför Sámiid Riikabellodat tar fajten för rennäringen.
Vem har upparbetat och fortfarande vidmakthåller sedvanan till land och vatten i Sápmi som bygger på urminneshävd?
Vilken betydelse har rennäringen för att samiska språket fortlever och utvecklas?
Vilken betydelse har renen som indikator för bevarande av renbetesmarkernas biologisk mångfald både i fjäll- och skogslanden i Sápmi?
Vilken betydelse har rennäringen för möjligheterna till en social- och kulturell samhörighet i Sápmi?
Vilken betydelse har rennäringen för hela den samiska kulturens, samiska idrottens, slöjdens och konsthantverkets utveckling?
Vilken betydelse har rennäringens grundorganisationer haft för Sametingets etablering?
För Sámiid Riikkabellodat finns det ingen tvekan – vi tar fajten för rennäringen och dess framtid.
Men Sámiid Riikkabellodat tar också fajten för alla samer genom att kräva att Sverige ratificerar ILO-konventionen nr 169 och för samiska språket, kulturen, för våra äldre samer och våra barn och unga.
Var med och påverka din framtid – rösta vid Sametingsvalet den 19 maj
Ingrid Inga
Ordförande för Sámiid Riikkabellodat
070 55 42 999