Statsbudgeten 2020 - Sametinget och samepolitiken

Urklipp från statsbudgeten, del 1, 2020-09-21

8. Sametinget och samepolitiken

8.1 Mål för området

Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108).

Regeringens arbete ska även bidra till att Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling genomförs och att flera av målen i agendan uppfylls. Det gäller bl.a. agendans mål 2 om att uppnå en tryggad livsmedelsförsörjning och ett hållbart jordbruk, mål 8 om att skapa hållbar ekonomisk tillväxt och produktiv sysselsättning, mål 13 om att bekämpa klimatförändringar och dess konsekvenser samt mål 15 om att främja hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

8.2 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Centrala bedömningsgrunder är:

– insatser för samiskt inflytande och delaktighet
– insatser för utveckling av det samiska språkets användning och ställning, och
– insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv.

8.3 Resultatredovisning

Samepolitiken ingår i flera utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

8.3.1 Samiskt inflytande och delaktighet

Sametinget ska enligt 2 kap. 1 § punkten 4 sametingslagen (1992:1433) medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten. Till exempel kan nämnas att Sametinget deltar i myndighetsnätverket för klimatanpassning som arbetar för att stärka samhällets förmåga att hantera effekterna av klimatförändringarna.

Sametinget är remissinstans i ärenden kopplade till den samiska kulturen och språket samt är central förvaltningsmyndighet för rennäringen. Efterfrågan på samisk expertis och kunskap ökar.

Diagram 8.1 Sametingets besvarade remisser

Källa: Sametinget.

Arbetet med nordisk samekonvention har fortsatt under 2019 liksom arbetet med att etablera en konsultationsordning för frågor som rör det samiska folket. Ett utkast till lagrådsremiss har remissbehandlats och nya samråd har genomförts med Sametinget och Svenska Samernas Riksförbund, SSR.

Regeringen har beslutat om medel till Sametinget för genomförande av en förankringsprocess inför etableringen av en Sanningskommission (Ku2019/01253/CSM, A2020/01285/MRB).

Glesbygdsmedicinskt centrum har som bidragsmottagare av 3 miljoner kronor under åren 2017–2019 inrättat ett gemensamt kunskapsnätverk för samers hälsa inklusive ett klarläggande av aktörernas roller, ansvar och organisation. Regionerna Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Härjedalen och Dalarna har tillsammans med Sametinget och samiska organisationer arbetat för att öka tillgången på kultur- och språkanpassade hälso- och sjukvårdstjänster, samt arbetat fram en gemensam samisk hälsostrategi.

Sametingets jämställdhetsuppdrag (JiM) och interna politiska jämställdhetsprogram har ökat kunskapen och medvetenheten om jämställdhetsaspekter inom verksamheten i stort och i bidragsgivningen.

8.3.2 Utveckling av det samiska språkets användning och ställning

Enligt 2 kap. 1 § punkten 3 sametingslagen (1992:1433) ska Sametinget fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet.

Samiskt språkcentrum har fortsatt sitt arbete med metodutveckling och en stor bredd av stimulansåtgärder. Verksamheten redovisas årligen i en lägesrapport (Ku2020/00337/CSM). Sametingets rapport om Samiskt språkcentrums utvecklingsmöjligheter för att främja fler samiska språk lämnades till regeringen och remitterades under året (Ku2019/00736/CSM) (se avsnitt 12). Regeringen har beslutat om uppdrag till Sametinget att utarbeta förslag till långsiktigt och samlat handlingsprogram för revitalisering och bevarande av de fem samiska språken: nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska, umesamiska och pitesamiska (Ku2019/01888/CSM) (se avsnitt 12) . Ett viktigt steg för utvecklingen av de samiska språkens ställning och användning var att den pitesamiska ortografin officiellt godkändes 2019. Därmed har samtliga fem samiska språk i Sverige godkända ortografier.

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 1

Sametinget handlägger korttidsstudiebidrag enligt förordningen (2007:1347) om statsbidrag vid vissa studier i samiska. Totalt fördelades 509 400 kronor 2019, vilket var en minskning med 18 procent jämfört med 2018 och 21 procent jämfört med 2017. Antalet språkansökningar har minskat med nästan hälften jämfört med 2017. 2019 inkom 72 ansökningar. Som tidigare år är det fler kvinnor än män som söker bidrag för korttidsstudier i språk.

Det samnordiska språksamarbetet Sámi Giellagáldu har terminologi och språk- normering som främsta uppgift. Verksamheten har utvecklats med sikte på att etablera ett permanent expertorgan, med kansli i Norge, med finansiering från Norge, Finland och Sverige. Regeringen har beslutat om bidrag om 2 miljoner kronor för 2020.

2019 var FN:s internationella år för urfolksspråk vilket syftade till att öka kunskapen om urfolksspråk och mobilisera resurser för att stödja, främja och öka tillgången till urfolkens hotade språk. Regeringen beslutade om bidrag om 800 000 kronor för att möjliggöra främjande och synliggörande av de samiska språken inom ramen för urfolksspråkåret. Flera aktiviteter, till exempel seminarier, genomfördes på olika platser i Sverige. Verksamheten har redovisats i en slutrapport (Ku2019/00926/CSM).

8.3.3 Möjligheten att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv

Enligt 2 kap. 1 § sametingslagen (1992:1433) ska Sametinget verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur.

Sametinget har under 2019 fördelat 17,9 miljoner kronor till samisk kultur. Antalet ansökningar stiger något varje år men förändringarna är marginella. År 2019 fördelades 85 procent av anslagets medel som verksamhetsbidrag till samiska kulturinstitutioner, organisationer och föreningar (däribland sex samegårdar och kulturcentra), vilkas verksamheter bidrar till att sprida kunskap om samisk kultur. De största bidragen fördelade Sametinget till Giron Sámi Teáhter och bransch- organisationen Sameslöjdstiftelsen (Sámi Duodji). Giron Sámi Teáhter tilldelades 5,9 miljoner kronor, vilket utgör huvuddelen av teaterns totala budget om 8 miljoner kronor. Projektbidrag har beviljats inom musik, litteratur och samisk traditionell kunskap (árbediehtu), inklusive stöd till kursverksamhet i samiskt konsthantverk (duodji).

8.4 Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att de insatser som genomförts inom området bidrar till uppfyllelse av målet om en levande samisk kultur även om flera utmaningar kvarstår.

Den successiva förstärkningen av Sametingets förvaltningsanslag som skett över den senaste tioårsperioden bedöms möjliggöra för myndigheten att bidra till uppfyllande av målet för samepolitiken. Antalet besvarade remisser och samråd visar på en förstärkning av samernas inflytande och delaktighet tidigt i beslutsprocesser.

Införandet av en konsultationsordning förväntas få stor betydelse för samernas inflytande och delaktighet i beslutsprocesser som rör samiska frågor.

2019 var ett betydelsefullt år för den samiska språkutvecklingen bland annat genom de insatser som genomfördes till följd av FN:s internationella år för urfolksspråk. Urfolksspråkåret bedöms ha bidragit till ökad synlighet för språken bland annat genom en mängd aktiviteter som genomfördes av Sametinget i samarbete med andra aktörer. Den godkända ortografin för pitesamiskan och den fortsatta utvecklingen av

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 1

det nordiska språksamarbetet inom Sámi Giellagáldu har också bidragit till att stärka de samiska språkens ställning och användning.

Trots betydande framsteg under året bedömer regeringen att det återstår stora utmaningar för samisk språkrevitalisering.

8.5 Politikens inriktning

Regeringen anser att det är betydelsefullt med fortsatta insatser för att främja det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv i enlighet med regeringsformen. Det gäller bl.a. inom områdena samiskt inflytande och delaktighet, utveckling av de samiska språken och ett samiskt kulturliv.

Regeringen avser införa en konsultationsordning i frågor som rör det samiska urfolket. Konsultationsordningen befäster samernas rätt till inflytande och delaktighet i beslutsprocesser och inflytande över sina angelägenheter. Konsultationsordningen syftar även till att, med en höjd ambitionsnivå, möjliggöra det fortsatta arbetet med att främja det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla sitt kultur- och samfundsliv och stärka samernas rätt till självbestämmande.

Regeringen har ett ansvar att öka kunskapen om de oförrätter som har begåtts mot det samiska folket och kopplingen till dagens villkor för samer samt att verka för försoning. Dagens rasism och intolerans mot samer har samband med denna okunskap om det samiska folket. En förankringsprocess inom det samiska samhället under ledning av Sametinget utgör ett viktigt steg inför kommande etablering av en Sanningskommission (se avsnitt 12).

För att stärka det samiska folkets inflytande och möjligheter att bevara och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv kommer regeringen fortsätta att arbeta för att slutföra förhandlingarna om en nordisk samekonvention.

Sametinget och Valmyndigheten har olika lagstadgade arbetsuppgifter vid val till Sametinget vilket sker vart fjärde år. Sametingets valnämnd ansvarar bl.a. för att upprätta röstlängd samt ordna vallokaler och valförrättare. Regeringen föreslår att medel tillförs för genomförandet av 2021 års val till Sametinget.

Budgetförslag

3:1 Sametinget

Anslagsutveckling 3:1 Sametinget

Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 1

2019 Utfall 55 608 Anslagssparande 436
2020 Anslag 55 4281(1) Utgiftsprognos 54 864
2021 Förslag 59 351 55 606
2022 Beräknat 55 7042(2) 55 704
2023 Beräknat 56 3103(3) 56 310

1. Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2020 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2. Motsvarar 55 351 tkr i 2021 års prisnivå.
3. Motsvarar 55 350 tkr i 2021 års prisnivå.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med
4 000 000 kronor för 2021 för att genomföra val till Sametinget. Anslaget minskas med 830 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.4) och beräknas fr.o.m. 2022 minskas med samma belopp.

Regeringen föreslår att 59 351 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Sametinget för 2021. För 2022 och 2023 beräknas anslaget till 55 704 000 kronor respektive
56 310 000 kronor.