Källa: https://yle.fi/a/74-20053001
Valresultatet i Sametinges valet på finsk sida blev klar under tisdagen den 3 oktober 2023. Valet bjöd inte på några övverraskningar, men väl på ett ökat valdeltagande och nya oprövade ledamöter
Vinnande veteran.
I motsats till valen på norsk och finsk sida där partier ställer upp är valet till Sametinget är valsystemet på finsk sida baserat på ett renodlade personval. Antalet et ledamöter är 21 stycken jämte ett antal ersättare. Valdistrikten är Anár, Soađegili, Eanoda och Ohcejoga kommuner, de vill säga det så kallande samiskahemområdet och en lista som representerar övriga Finland Valet vinnare blev veteranen Anu Avaskari från Enare med preliminärt 197 röster. Även hon är valet vinnare har hon ingen ambition att bli Sametinget prtesident, men förutsätter att får en plats i Sametinget styrelse och får arbeta med kulturfrågor enligt det hon uppger i en intervjuv i Yle Sameradio. Sametingets nuvarande vice president fick Anni Koivisto 186 röster, Inka Mustaen med 163 röster och Sametinget sittande president Tuomas Aslag Juuso fick 150 röster.
Valet av president
Det nya Sametinget tillträder 2024. Det finns i nuläget sannolikt bara två kandidater till president i Sametinget. Det den nuvarande presidenten Tuomas Aslak Juuso och vice presidenten Anni Koivisto. Mot bakgrund av Anni Koivisto blev den ledamot som fick näst mest röster i valet kan hon nog utmana Tuomas Aslak Juuso om presidentskapet.
Utmaningar
Frågan om en revison av Sametinges lagen på finsk sida har snart berett under 15 år kommer sannolikt att komma upp på den finska risdagens bord i novermber 2023. Trots att flera regeringar gjort seriösa försök revidera lagen har det inte funnits stöd i Finlands riksdag. Den springande punkten har varit frågan om vem som slutligen bestämmer om vem som upptas i de samiska mantalet. Formellt är de Sametingets valkommitté som granskar och bestämmer vem som skall skrivas in i mantalet och därmed ges rösträtt i Sametingsvalen, men personer som nekas inträde kan överklaga till domstol. Högsta förvaltningen domstolen har vid flertal tillfällen medgett personer att inskrivas i Sametingets röstlängd mot Sametinget vilja. Den Finska Högsta Förvaltningsdomstolens linje att öppna upp de samiska mantalet och möjliggöra att andra än de som uppfyller de samiska språkkriteriet skrivs in i mantalet har kritiserat av olika FN organ och regionala Europeiska MR-organ under längre tid. I det senaste observationerna från olika FN organ har de uttalats att detta strider mot samerna rätt till självbestämmande.
Lite överraskande
Den nya finska regeringen som på många sätt liknar den svenska regeringskonstellationen är en slags högerkoalition. I motsats till Sverigedemokraterna (SD), sitter SD:s systerparti Sannfinnländarna med i regeringen tillsammans med liberala Svenska Folkpartiet som också ingå i regeringen trots interna protester. Sett från samisk synvinkel blev dock de presenterade regeringsprogrammet en stor överraskning.
Revidering av Sametingslagen
I programet sägs att regeringen stöder samernas rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Vidare att regeringen arbetar för en konstruktiv dialog och ett konstruktivt samarbete med samerna. Dessutom framhålls Sannings- och försoningskommissionens arbete fortsätter till utgången av 2025. Slutligen och något överraskande att regeringens proposition om Sametingslagen kommer att överlämnas till riksdagen före utgången av 2023. Propositionen ska bygga på arbetet i den kommitté som letts av kanslichef Timonen och har utarbetats i samarbete med Sametinget.
Samiskt klimatråd.
I den budget som den finska regeringen nyligen presenterade för 2024 innehåller flera reformer som till en del beretts av förra regeringen, bl.a. tilldelas ansenlig summa till produktions av samiska läromedel, vilket nog skulle fått Samekolstyreldsen på svensk sida att himla med ögonen. Utöver detta anslogs en rejält tilltagen summa till det nyligen inrättande samiska klimatrådet, där Sametinget förre president Klemetti Näkkäjärvi är ordförande.