Sedan länge hårt pressade renägare får ynka 10 miljoner extra 2024 till rovdjursersättningen!
I budgetpropositionen framhåller den svenska regeringen att det är av stor vikt för regeringen att minska skadorna av stora rovdjur och viltskademedlen är avgörande för att effektiva skadeförebyggande åtgärder ska kunna vidtas samt bedöms ha en konfliktdämpande effekt.
Vidare framhävs i budgetpropositionen att den utbetalda ersättning för rovdjursförekomst under 2022 låg på en högre nivå jämfört med 2021, vilket indikerar att rovdjursförekomsten i renskötselområden ökat. Regeringen bedömer också att klimatförändringen, olika intressenters behov av att nyttja mark för sina ändamål samt ett ökat rovdjurstryck innebär utmaningar för rennäringen. Sammanfattningsvis framhåller regeringen att förluster med anledning av predation från stora rovdjur på renar har ökat under flera år samtidigt som ersättningsnivån för rovdjursförekomst har varit densamma sedan 2002. Regeringen anser därför att ersättningsnivån ska höjas.
– Sedan 2011 till 2021 har ersättnings för rovdjurdödade renar pendlat mellan ca 49 och 63 miljoner kronor. Orsaken till denna svajighet är att inventeringsregelverket inte fungerar i ett klimat som förändrats, med blåsigt och temperaturturbulens under inventeringsperioden.
Rovdjursförlusterna styr inte ersättningsnivåerna, utan det gör inventeringsresultatet.
10 miljoner är ett plus, men motsvarar inte ens inflationsförändringar som skett från 2002, i realitet minskar ersättningen till djurägarna.
Hur dessa ny 10 miljoner kronor avses att användas mer i detalj kommer nog att framgå i Sametinget regleringsbrev för 2024 som blir offentligt i mitten på december månad 2023. Förhoppningsvis är delar av ökningen av anslaget kopplade till de skador björn och örn förorsakar rennäringen framhåller Marianne Gråik,
ordförande i Saemien Rijhkekrirrie
Sametingets förvaltningsutgifter minskas med 621 000 kr för 2024 till följd av en generell besparing. Vilket innebär att Regeringen föreslår att 63 000 000 kronor anvisas för 2024
Av dessa anslås 2 miljoner kr för 2024 för att förbereda valen till Sametinget.
-I budgetpropositionen nämns inte regeringens uppdrag till Statskontoret att se över Sametinget verksamhet. Regeringens uppdrag till Statskontoret har en tydlig koppling till hur Sametinget styrelse med styrelseordförande Håkan Jonsson i spetsen hanterat det märkliga turerna kring det misslyckade försöket att avskeda Sametinget Kanslichefen, vilket sedan ledde till att kanslichefen köpets ut för dyra pengar. Statskontoret jobbar nu med saken och har bl.a. företagit en enkätundersökning riktad till lands samebyar. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) i en skriftlig rapport senast den 24 november 2023. Även om Sametinget styrelse och styrelseordförande sannolikt bävar inför detta är det nog många med mig som välkomnar denna nödvändiga genomlysning av Sametinget verksamhet understryker Marianne Gråik,
Sameskolstyrelsen anslaget minskas med 624 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp samtidigt som anslaget för att stärkta och bemannade skolbibliotek beräknas anslaget öka med 200 000 kronor 2025. Från och med 2026 beräknas anslaget öka med 400 000 kronor.
Regeringen föreslår att 61 499 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Sameskolstyrelsen för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 64 998 000 kronor respektive 66 781 000 kronor.
-Sameskolstyrelsen har nu kommit fötter efter ekonomisk turbulens som till stor del berott på liknande problem som Sametinget nuvarande styrelse har haft med kanslichef. m.m. Noterar att elevtillströmningen är stigande och skolresultaten goda. Sammanfattnings kan sägas att Sameskolstyrelsen och dess verksamhet har stor strategisk betydelse för samerna på svensk sida och måste fungera betonar Marianne Gråik.
Efter många om och men anslår nu regeringen 2 miljoner extra till Giron Sámi Teáhters tom 2026.
–Klart vi är uppgivna över att anslaget till Giron Sami Teáhter inte permanentas är det ändå ett steg på stigen. Utöver det temporära anslaget till Giron Sami Teáhter är det värt att notera att Umeå universitet dels får 2,7 miljoner som bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet och 4,6 miljoner till lärarutbildningen i minoritetsspråk. I jämförelse med satsningarna på universitetsnivå rörande samiska som Norge och Finland gör så är satsningarna från Sveriges regering tämligen futtiga pengar och kan inte ses som någon satsning! avslutar Marianne Gråik, ordförande i Saemien Rijhkekrirrie