Valmantal som korrumperas–koloniseras
Vem som har rösträtt i Sametingsvalen på svensk, norsk och finska har varit en het fråga under den senaste tiden och framförallt på svensk och norsk sida med anledningen kommande valen. På finsk sida har frågan varit kontroversiell sedan 1996 och är i hösta grad fortfarande eftersom den finska regeringen förbereder en revision av Sametingslage, där det föreslås att det är Sametinget som suveränt bestämmer vem sin skall skrivas in i röstlängden som ett uttryck för samernas rätt till självbestämmade. Beslutet har dock dragit ut på tiden och redan nu finns et olyckskorpar kraxar att det går inte lita på finnarna och och framför allt på konservativ mörkblå finsk regering. Både på svensk och norsk sida har Sametinget själva försatt i en situation där nästan haft öppna dörrar en var som anmält sig till röstlängdens. På svensk sida med bistånd från Sametingets valnämnd och Länsstyrelsen i Norrbotten. Nyligen presenterade NRK sameradion på norsk sida en opinionsundersökning där ca 6 % av personer i valmantalet inte uppfattade sig som samer.
Bröt mot gällande lag – i vilket syfte?
I motsats till situationen på norsk sida, där man kanske varit godtrogen, arbetade Sametingets valnämnd på svensk till att börja med (o) medveten mot gällande lagstiftning och senare var det dagsformen och sammansättningen i valnämnden som avgjorde. När den svenska regeringen 19 oktober 2000 beslutade att att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av Sametingets organisation, sametingslagen (1992:1433) och förordningen (1993:327) med instruktion för Sametinget. I uppdraget ingick också se över definitioner och kriterier kopplande till röstlängden eftersom Sametinget i slutet av 1990-talet hävdade att den låga tillströmningen av anmälningar till röstlängden berodde på att många avskräcks pga. språkspråkkriterierna.
Kriterier för syns skull
Detta ledde att en statlig utredning tillsattes för att bl.a. se över språkkriterierna. I den inledande sammanfattningen av betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU 2001:77) framhålls att dels att det är nödvändigt att upprätthålla kravet om en röstlängd, dels har Sametingets legitimitet sin grund i att det företräder det samiska folket, dels att de därmed skall endast den som anses vara same ha rösträtt och detta medför i sin tur att det finns ett behov av en röstlängd, dels att enligt utredningen uppfattning inte finns skäl att ändra på de gällande kriterierna i lagen om vem som skall anses vara same.
I förhållande till finsk och norsk sida är kriterierna i stort sett dom samma, men i tillämningen på svensk sida undergrävs språkkriterierna av ett resonemang om sannolikhet och låga krav på bevisning.
Felaktig lagtolkning
Mot bakgrunden att Sametingets valnämnd inkluderat personer utan annan samisk anknytning än ett giftermål med en same, uttalade utredningen att detta inte är rimlig tolkning av lagtexten. Enligt utredningen aktualiserade detta två problem. Det ena är att det även inför framtida val kan finnas personer på röstlängden som inte uppfyller kriterierna. För att komma till rätta med detta problem föreslog utredningen att det skull vara möjligt att överklaga den preliminära röstlängden till länsstyrelsen i de fall någon förts upp på röstlängden utan att vara därtill berättigad, vilket senare också infördes i Sametingslagen.
För att motverka en eventuell korruption av Sametingets röstlängd, där många framförallt fram till början av 2000-talet blev inskrivna i röstlängden i strid med gällande lagstiftning föreslog man i betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU 2001:77 att valnämndens beslut får överklagas både av den som nekats av att bli inskriven i röstlängden och den som redan är inskriven i röstlängden, vilket också blev infört Sametingslagen.
Överklagning av valnämndens beslut.
Sedan 1993 har ett fåtal beslut av valnämndens överklagats till länsstyrelsen. Länsstyrelsen behandling och beslut av dessa fåtal besvär har varit påfallande summariska och utan att ge någon vägledning hur lagstiftningen skulle tolkas. I anslutning till valet 2021 överklagas ett flertal beslut av dels valnämnden och dels ett större antal personer som tidigare inskrivits röstlängden. Detta tvingade nu länsstyrelsen att realitets behandla överklagan och där man gjorde vissa försöka att tolka lagen.
Rättpraxis
I anslutning till Sametingsvalet 2021 överklagade en samisk person att en svensk medborgare kallad X gift med en same blev inskriven i Sametingslämgden 1997. Valnämnden ansåg i sitt yttrande att överklagans skull bifallas. I länsstyrelsen beslut 2021-15 med hänvisning prop 2003/4:86, s 21 kan utläsas att personer som felaktigt upptagit i röstlängden ska tas bort från röstlängden vid prövning efter överklagande. Däremot ska personen X som upptagit i röstlängden 1997 efter beslut av Sametinget plenum, där man även tillåtit icke-samer gifta med samisktalande personer att tas upp i röstlängden. Dessa kan finnas kvar i röstlängden tills dessa de avlider eller själva begär att bli strukna. Vidare framhåller länsstyrelsen de gäller personer som skrivits in i röstlängden före 1 juni 2004, då ändringen i Sametingslagen ägde rum. Detta innebär all som blivit inskrivna i röstlängden efter den 1 juni 2004 kan tänkas bli överklagande.
Korrup rättstillämpning?
Länsstyrelsen i Norrbotten har sedan 1993, dvs i 32 år tillsammans med valnämnden haft att tillämpa Sametinglagen. Fram till 2004, då möjligheten att överklaga Sametingets valnämnds beslut tillämpade valnämnden Sametingslagens felaktigt efter vad värre är genom instruktioner från Sametinget. Under denna period fanns ett färre antal överklaganden av valnämndens beslut som till Länsstyrelsen i Norrbotten. Under denna period avvisades i stort sett alla dessa överklaganden . Sedan 2004 då lagstiftning innehåll blev tydlig fortsatte krånglet i valnämnden, där den nuvarande majoriteten i Sametinget fortsatte tillämpa lagstiftning på ett tämligen lättvindigt och utan en tanke på rättsäkerheten, genom att sila mygg och svälja kameler, vilket också Länsstyrelsen i Norrbotten gjorde i sin rättstillämpning. Mellan 2004 till 2021 överklagades ett färre antal till Länsstyrelsen och där kan utläsa att länsstyrelsen hellre friade än fällde.
”Massöverklaganden”
I samband med valet 2021 överklagade en enskild person ett flertal beslut tagna av välnämnden vid de aktuella tillfället och även personer som från 1993 och framåt varit inskrivna i röstlängden. Skälen till varför personen i fråga gjorde dessa, av vissa kallade ”massöverklagen” är uppenbara. Sedan 1993 och fram till 2021 finns egentlig ingen relevant rättspraxis som utbildats. Dessa s.k. massöverklaganden som i regel var välunderbyggd med information från olika mynighetera register m.m. Dett tvingade länsstyrelsen gör sitt jobbet och försöka tolk lagstigningen, vilket framgår ovan bl.a rörande ingifta svenska medborgare som före 2024 skrivit in i röstlängen. Överklagandena avfärdades i regel med att personen i fråga gjort det ”sannolikt” att hens föräldar eller far- och morföräldrar varit samisk talande.
Länstyrelsen policy uttalande 2025
I samband valet 2025 utfärdar Länsstyrelsen en märklig skrivelse, daterad 2025-02-17 rubricerad ”Prövning av Sametingets valnämnds beslut om upptagande av i den preliminära röstlängden”. I skrivelsen gör Länsstyrelsen en beskrivning av de bestämmelser som beslut grundas på. Indedningsvis redogjor länsstyrelsen för innehållet Sametingslagens 1 kap, 2 §, med fokus på sannolikheten att personen i fråga har eller haft samiska i hemmet, ellet far- och morföräldrars samisk i hemmet.
Senare konstaterar länsstyrelsen att de inte innebär att uppgifterna måste vara styrkta eller verifierade. Senare hänvisas i förarbetena där det uttalas att de inte bedömts sannolikt att man behöver befara att personer inte är samer kommer att påstå sig vara samer, därför ställs inga större beviskrav. Länstyrelsen fortsätter med uttala att normalfallet bör vara tillräckligt att den som vill fyller i ett formulär och där anger vilka omstänigheter man åberopar för att hen skall anses vara same.
Visst – lätt som en plätt.
Det man kan konstatera är att det var välmenande av lagstiftaren att möjliggöra att valnämndens beslut kunde överklagas för att säkerställa Sametingets legitimtet. De misstag kanske lagstiftaren gjorde var utse en myndighet till att lagpröva besluten och inte en domstol. I ovan nämnda skrivelse får man nästa intrycket vill bli av länsstyrelsen uppdraget, eftersom länsstyrelsen mer eller mindre menar att envar som söker att att bli inskriven skall bli detta enligt lagstiftningen och lagstiftningens intentioner.
Nyttiga idioter
I kölvattnet av överklagningarna av valnämndens beslut har Sametingets ledningen genom styrelseordförande Håkan Jonsson (JoF) och Jenny Granberg(Vu) mfl uttalat att möjligheten att överklaga bör avvecklas. Här kan man nästan tala om ovan nämnda som ”nyttiga idioter” eftersom det är sannolikt att den personen som överklagade ett flertalet av välnämdens beslut 2021 0ch 2025 sannolikt också menar att man bör avveckla möjligheten att svensk myndighet skall överpröva ett beslut som är en viktig förutsättning för samisk självbestämmnde, vilket också olika FN organ numera också fastslaget, bl.a det som rör Sametinget på finsk sida. Snacka om rundgång.
t utklipp från Sametingets hemsida.