Polisanmälningar – en ny trend i Sametingets valrörelse

Några observationer kring den nästan genomförda valrörelsen inför Sametinget den 18 maj 2025, del 1

Rent allmänt kan dels noteras att valrörelsen inför Sametingsrörelsen varit livlig i sociala medier, dels att public service i form av SR Sameradion och SvT Sápmi fullfört sitt uppdrag. Det man som lyssnare och tittare saknar i SR och Svt är analyser och initierade kommentarer, vilket en del Sametingspartier nog tackar sin lyckliga stjärna. Valdebatterna som arrangerats av Sameföreningar mfl vid sidan av SR och SvT verkar ha haft stor uppslutning. I lokalpressen har inslag om Sametingsvalet fåtaliga och i rikspressen har det uppmärksammats pliktskyldigats dagarna innan valdagen.  

Pengar och pålning

Det har blivit en hel del diskussion om pengar i allmänhet, löner och fallskärmar i synnerhet under valrörelsen  inför Sametingsvalet den 18 maj, vilket brukar vara ett hett ämne framför allt grabbar emellan. Det som mest uppmärksammats är  Guovvsonástis Lars Miguel Utsi anklagelser att Sametingets nuvarande ledning med Håkan Jonsson i spetsen under kuppartade former försökt tillskansa sig ekonomiska fallskärmar för ledamöter i Sametinget styrelsen, vilket dock avstyrdes av Sametingets plenum. Detta ledde till att Jonsson anklagade Utsi för lögner och för att understryka detta polisanmäldes Utsi för förtal av Jonsson. Det kunde ha slutat vid detta om inte en tydligen hetlevrad manlig medlen i JoF, tillika f.d. Sametings ledamot i ett inlägg i sociala medier tyckte att man borde låta ”påla”[1] Utsi, till viket Jonsson gjorde tummen upp i ett s.k. ”likes”. När väl detta blev känt av Utsi mfl., raderades inlägget i de aktuella sociala mediet.

Ett riktigt grabb slagsmål

Sett i en politisk kontext jublade nog många i Guovvsonásti  i tysthet över att medlem i  JoF slant med tangenten, alternativt fick en s.k. ”blackout” och där debatten fick ytterligare syre och kom att utvecklas till ett riktigt ”fight” grabbar emellan. Håkan Jonsson har genom åren blivit allt duktigare att avleda diskussionen genom taktiska provokationer, där ofta det manliga ledamöterna i Sametinget ofrivilligt blir indragna i och där själva sakfrågan faller mellan stolarna. Nu fungerar inte detta här utan Håkan Jonsson var tvungen att ta till de grövre artilleriet , förvisso med lösa skott genom att polisanmäla vederbörande. Under den mandatperiod i Sametinget som snart är över har ett flertal polisanmälningar i Sametings sammanhang gjorts som överlag är av politisk karaktär, utan att lett till något rättsligt efterspel.

Varför storslägan?

Den stora frågan är varför Håkan Jonsson valde att polisanmälde Lars Miguel Utsi för förtal. I en valvideo på nätet påstod i Utsi att styrelsen är jävig i frågan om omställningsstödet samt att styrelseledamöterna själva skulle kunnat tjäna 2,4 miljoner om det antagits i plenum i Sundsvall. Att debatterna i Sametinget framför allt den inledande åren varit heta med efterslängar, men som avtagit med åren. Den senaste mandatperioden finns tendenser till ett hårdare debattklimat och klimax blev de ömsesidiga polisanmälningar.

Vem vill bli utpekad som korrupt och skrupelfri?

Skälet till varför JoF och Håkan Jonsson tog steget att polisanmäla har nog med att göra med löner och arvoden i Sametings sammanhang är väldigt känsliga frågor – vilket media noga bevakar och som väjare i Sametinget också är intressera av. Hade detta mitt under valperioden hade nog JoF och Håkan Jonsson inte gått så lång som att polisanmäla någon i ett oppositionsparti. JoF och framförallt Håkan Jonsson har genom åren varit rätt okänslig för skandaler, men att detta nu hände i sluttampen av valrörelsen och nödgades att ta till storsläggan och polisanmälde Utsi, även om man vissa det var ett slag i luften, men å andra sidan är det där väljarna finns. Risken att bli utpekade som korrupta och skrupelfri vill som sagt ingen, framförallt i ett Sametings val där risken finns att detta kan leda till att man förlorar makten


[1] Pålning.

 Enligt Wikipedia är Pålning en historisk avrättningsmetod avsedd att avskräcka. Metoden har använts på olika ställen i Europa och runtom Medelhavsvärlden. Den mest kända personen, som satts i förbindelse med spetsning på påle, är tveklöst den valakiske fursten Vlad Tepes, också känd som Dracula (1431-76).Spetsning på påle var ett militärt dödsstraff i det tidigmoderna Sverige, som användes under Trettioåriga kriget och Skånska kriget.

S