Elsa Laula föddes den 29 november 1877, mitt under avvittringen. Det var en tid då renskötande samer förvägrades rätten att äga eller muta in sin egen mark, samtidigt som staten konfiskerade skattelanden. Hon beskrev själv dessa år som svåra – och det är lätt att se hur just detta lade grunden för den livslånga rättskamp som blev hennes kall.
I pamfletten Inför Lif eller Död (1904) skildrar hon samernas situation med en klarhet och skärpa som fortfarande berör. Året därpå, 1905, organiserades det första mötet med Lapparnas Centralförbund i Stockholm, dit 16 unga samer samlades. Det dröjde innan organiseringen fick ny kraft, och vi känner alla historien: Tråante 1917 och Staare 1918 — milstolpar som i dag räknas som början på den moderna samiska organiseringen.
I Inför Lif eller Död lyfte Elsa Laula flera teman som fortfarande är högst aktuella:
– oron för att markerna krymper,
– kampen för hälsa och tillgång till vård,
– rätten till en rättvis skolgång,
– och vikten av vårt språk.
Det är ovärderligt att ha förebilder som Elsa Laula. Genom henne kan vi se både varifrån vi kommer och hur mycket som faktiskt har förändrats. Idag finns uttalade ambitioner för kulturanpassad vård. Lagstiftningen slår fast att våra barn har rätt till samiska i förskola och skola. Och Högsta domstolen har vid flera tillfällen slagit fast och tydliggjort samiska rättigheter som alltid funnits, men inte erkänts.
Det finns hoppfulla tecken. Och just på en dag som denna ska vi hålla fast vid dem.
Elsa Laulas strävsamma kamp fortsätter att ge oss kraft.
Hon påminner oss idag om att våra rättigheter vilar på urminnes tid och att övergreppen under avvittringen inte kunde radera dem. Hennes arbete visar att styrkan ligger i att hålla fast vid det som är vårt, att stå upp för våra marker, våra näringar, vår kultur och vårt språk – och att göra det med beslutsamhet och framtidstro.
Det är i denna helhet som hennes kamp lever vidare i oss och fortsätter att vägleda oss.
Låt oss bära hennes arv vidare. Flaggan vi hissar idag är också en påminnelse om vägen framåt.
Idag är också den första dagen efter att det konstituerande plenum i Bihtám avslutats. Nu står ett helt nytt styre på plats i Sametinget — ett styre som fortsätter den kamp som Inför Lif eller Död formulerade redan för över 100 år sedan och som ännu måste föras med oförtruten kraft.
/Marianne Gråik, partiordförande