Nyårskrönika – Årsskiftet 2025/2026
Året som nu går mot sitt slut har på många sätt varit ett ovanligt och krävande år – politiskt, samhälleligt och mänskligt.
Politiskt präglades 2025 i hög grad av att Sametingsvalet i maj ogiltigförklarades och att Valöverprövningsmyndigheten fattade beslut om omval. För oss politiker innebar det att vi tvingades börja om valrörelsen från början. Det var påfrestande, men samtidigt påminns vi om varför vi gör detta. I mötet med väljarna finns alltid något hoppfullt, något levande. Det är där politiken får mening. Samtidigt har debattklimatet stundvis varit hårt och respektlöst, och ibland har samtalet tappat både värdighet och fokus. Det är något vi alla behöver ta ansvar för framåt.
Jag vill rikta ett varmt och uppriktigt tack till alla er som gick och röstade – en gång till. Ert engagemang och er uthållighet är inget vi tar för givet. I en tid då demokratin på många håll ifrågasätts, visar ni att Sametinget och det samiska självbestämmandet betyder något på riktigt.
Vår omvärld har under året blivit oroligare än på mycket länge. Vi har hört höga militärer och politiker uppmana oss att förbereda oss för krig. I Sverige talas det inte längre om fred, utan om ofred – ett säkerhetsläge som vi aldrig tidigare har levt med. För oss samer får detta mycket konkreta konsekvenser. Historien upprepar sig då det ökade behovet av metaller, energi och militär upprustning driver på exploatering och markanspråk, marker som är nödvändiga för renens livscykel. Koloniseringen av Sápmi tar ny fart, nu i säkerhetspolitikens och den gröna omställningens namn.
Samtidigt har naturen under 2025 gett oss tydliga signaler om klimatförändringen. Vintern med mycket nederbörd men lite snö, perioder av torka, en sen och kall vår och därefter en extremt varm sommar och en höst och föjulsvinter med mycket nederbörd. För renskötseln får detta stora konsekvenser – betet, betesron och renarnas möjligheter att klara sig har påverkats kraftigt. Det är inte abstrakta förändringar, det är vår vardag.
Trots klimatförändringen ser vi hur majoritetssamhällets svar är att öka tempot ytterligare. Nya industrier, nya projekt, nya verksamheter – och det ska gå fort. I stället för att stanna upp, reflektera över våra verkliga behov och anpassa vårt sätt att leva, väljer man att bygga mer. För oss innebär det ett ytterligare tryck på våra marker och vår livsform.
Mitt i allt detta vill jag säga: vi ser er.
Vi ser er som försvarar markerna.
Vi ser er som kämpar för språket, kulturen och levnadssättet.
Vi ser er som försvarar renen.
Den kampen pågår varje dag, ofta i det tysta.
Den nya styrelsen har ett tydligt fokus både på att driva rättsutvecklingen framåt och på att underlätta vardagen här och nu. Det handlar om åtgärder som skapar mötesplatser, gemenskap och sammanhang. För vi vet att den ständiga kampen, den lågintensiva stress som följer oss dag efter dag, sliter. Därför blir hälsofrågor och omsorgen om varandra allt viktigare.
Språket är ett av de grundläggande kriterierna som definierar oss som folk. Därför måste möjligheterna att återta, utveckla och använda samiska språk vara självklara. Så är det inte i dag. Resurser saknas, utbildningsvägar är otillräckliga och barns rätt till sitt språk i förskola och skola respekteras inte i tillräcklig utsträckning. Detta är en fråga om rättigheter – inte om välvilja.
Styrelsen kommer att göra vad vi kan. Men vi ska heller inte glömma vår fantastiska förvaltning – alla som arbetar i Sametinget. De kämpar också. Jag är övertygad om att ni där ute märker allt som faktiskt händer: aktiviteter, möten, remissvar, stöd, bidrag och ett omfattande dagligt arbete. Detta bärs av människor som är hängivna sitt uppdrag och vår kultur. Ett varmt och uppriktigt tack till er alla.
Det kan ibland framstå som om makten är total bara för att man sitter i ett högsta organ. Jag önskar att våra löften kunde infrias av oss själva, fullt ut. Så är det inte. Vi saknar både egenmakt och resurser. Men vi kan lova detta: att i alla sammanhang, outtröttligt, föra samernas talan. Vi behöver stärkta rättigheter för alla samer.
Den nya styrelsen går nu in i 2026 med ambitionen att skapa en bättre och närmare relation med det samiska samhället. Samtidigt behöver den fortlöpande dialogen med regeringen stärkas – inte minst i försvarsfrågor, resursfrågor och i arbetet för att säkerställa samiska rättigheter. EU är också en viktig part för oss i Sápmi, och vi vill stärka vår representation där, tillsammans med Sametingen i Finland och Norge.
Vi vill förverkliga ett nationellt center för samisk hälsa och arbeta vidare för en egen parlamentsbyggnad. Lika viktigt är att stödja framväxten av samiska kulturcenter.
Som ni hör är det stora och viktiga frågor som ligger framför oss. Men de bärs av något ännu större – vår gemenskap, vår uthållighet och vår vilja att ta hand om varandra. Den nya styrelsen går in i detta arbete med både arbetslust och mod, och med en stark tilltro till kraften som finns i det samiska samhället.
Med värme, hopp och framtidstro vill jag önska er alla ett riktigt gott nytt år.
Marianne Gråik
Sametingets styrelseordförande