Sametinget i skuggan av kriget i Ukraina – dags att ta konsekvenserna av Nato och DCA-avtalet på allvar!

En kommentar till plenumsärende §44 – säkerhet och beredskap

https://meetingsplusextern.sametinget.se/welcome-sv/kallelser/dievascoahkkin-plenum/mote-2026-11-17/agenda/pm-sakerhet-och-beredskap-slvpdf?downloadMode=open

Sveriges NATO anslutning och det bilaterala DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement) med USA kommer utan tvekan att påverka det samiska kulturlandskapet, renskötseln och den samiska markanvändningen på flera sätt. Detta gäller särskilt områden där militära aktiviteter och utbyggnad av militär infrastruktur planeras.

En samisk tiger

Trots detta har Sveriges NATO anslutning och det efterföljande DCA-avtalet hittills varit närmast icke-frågor i den samiska samhällsdebatten. Frågorna har i stort sett gått under radarn. Både Sametingets tidigare politiska ledning och Sametinget i dess roll som sektorsmyndighet för rennäringen förefaller ha ignorerat eller förbisett de potentiella konsekvenserna av såväl NATO medlemskapet som DCA-avtalet.

Här skulle man nästan, något ironiskt, kunna tala om en samisk tiger – en påfallande tystnad i en fråga som kan få långtgående konsekvenser för det samiska samhället. Även Svenska Samernas Riksförbund (SSR) har varit förvånansvärt passivt.

Dags för Sametinget att steppa upp

Det är hög tid att Sametinget tar ett betydligt större politiskt grepp och ansvar genom att lyfta in  säkerhet och beredskap högt på agendan.  Sametingets politiska ledning kommer   nu att aktualisera och prioritera de frågeställningar som aktualiserats genom Sveriges NATO  anslutning, DCA-avtalet och den omfattande militära upprustning som följer av Rysslands folkrätts stridiga invasion av Ukraina.

En ytterligare geopolitisk dimension är att även Finland numera är medlem i Nato. Sverige, Norge och Finland är därmed samtliga medlemmar i NATO, vilket innebär att det samiska området i sin helhet berörs av den nya säkerhetspolitiska läget och därmed också del av NATO:s militära doktrin i de arktiska området.

Vi kan redan nu se konkreta konsekvenser av den militära upprustningen. Ett exempel är Västerbottens län, där staten genom Fortifikationsverket har köpt tillbaka Åmselebasen för 12 miljoner kronor. Anläggningen såldes av staten för en billig penning i slutet av 1990-talet.

Därtill har Sveriges riksdag beslutat om omfattande lånefinansiering för att stärka den svenska försvarsförmågan. Den militära upprustningen kommer således inte enbart att handla om ökade försvarsanslag, utan också om ett växande behov av mark, infrastruktur och tillgång till naturresurser.

För att underlätta den militära upprustningen och därmed också underlätta integreringen av de svenska försvaret i NATO försvars struktur och även bädda för att smärtfritt anpassning till DCA avtalet konsekvenser har Sveriges regering och riksdags dels beslutat om ett lagstiftningsmässig snabbspår för den miilitära upprustningen dels se över lagstiftningen generellt rörande eventuella strukturella hinder för den militära upprustningen upprustningen. I de redan gjorda rapporter av försvarsmakten rörande Beträffande riksintresse för totalförsvarets militära del har redan gjorts inledande översyner av  mark- och vattenområden som har nationell betydelse för Sveriges försvar och därför skyddas mot åtgärder som kan skada verksamheten. I detta sammanhang har renskötseln som riksintresse överhuvudtaget inte berörts eller överhuvudtaget nämnts.

Förhoppningen är att Sametingets politiska ledning, tillsammans med övriga partier i Sametinget, kan enas om att lyfta frågan till högsta politiska nivå. Sametinget bör också, i sin egenskap av sektorsmyndighet, ta upp frågan direkt med Försvarsmakten, Fortifikationsverket och andra berörda myndigheter, rörande implementeringen riksdagens försvarsbeslut i förhållande den potentiella riksintresse konflikt mellan rennäringen och totalförsvaret.

Eftersom detta i grunden är en allsamisk fråga, med tanke på att Sverige, Norge och Finland samtliga är medlemmar i Nato, bör frågan även föras upp på dagordningen inom Samisk parlamentarisk råd.

Hur påverkas renskötseln och den samiska markanvändningen?

Nedan följer en översiktlig och schematisk genomgång av några av de viktigaste konsekvenserna av den militära upprustningen för renskötseln och annan samisk markanvändning.

1. Ökad militär närvaro i det samiska området

  • Konkurrens om markanvändningen: När militären tillfälligt eller permanent tar områden i anspråk för övningar, anläggningar och utbyggnad av militär infrastruktur uppstår en ökad konkurrens om marken. Detta kan försvåra den samiska markanvändningen och begränsa renskötselns tillgång till viktiga betesområden.
  • Störningar för renarna: Renskötseln är känslig för buller, rörelser och annan mänsklig aktivitet. Flygövningar, skjutövningar och militära markövningar kan stressa renarna, störa deras naturliga vandringsmönster och påverka deras möjligheter att beta och förflytta sig. Under särskilt känsliga perioder kan störningarna även påverka kalvningen.
  • Säsongsbundna problem: Våren och hösten, liksom vinterperioden, är särskilt viktiga och känsliga för renskötseln. Kalvning, samling och flyttning av renar är kritiska moment. Störningar under dessa perioder kan få betydande konsekvenser för både renarna och renskötarnas arbete.
  • Natos nya strategiska förutsättningar: När Sverige, Finland och Norge nu ingår i samma militära allians förändras de säkerhetspolitiska och militära förutsättningarna i det nordliga området. Detta kan också innebära en utbyggnad av civil och militär infrastruktur, exempelvis vägar och järnvägar, framför allt i öst–västlig riktning för att underlätta militär logistik och transporter.

2. Utbyggnad av ny militär infrastruktur

Nya flygfält, vägar, skjutfält och andra militära anläggningar kan få omfattande konsekvenser för det samiska kulturlandskapet.

  • Fragmentering av det samiska kulturlandskapet och renbetesmarkerna: Nya vägar, anläggningar, byggnader och annan militär infrastruktur riskerar att fragmentera traditionella samiska marker, skära av renarnas vandringsleder och dela upp sammanhängande betesområden.
  • Buller och ljusföroreningar: Flygfält och andra militära installationer medför buller och ljusföroreningar som kan påverka såväl renarnas beteende som renskötarnas möjligheter att bedriva sin verksamhet.
  • Permanent markförlust: När mark tas i anspråk för militära byggnationer och anläggningar kan den bli otillgänglig för renskötseln under lång tid eller permanent. Detta kan i sin tur försvaga förutsättningarna för en långsiktigt hållbar renskötsel.

3. Särskilt utsatta områden i norra Sverige

DCA-avtalet omfattar 17 utpekade militära anläggningar och områden i Sverige där amerikanska styrkor får tillgång till svenska försvarsanläggningar. Flera av dessa ligger i norra Sverige, bland annat Vidsel, Kiruna och Luleå (F 21). Det handlar om områden som också överlappar med det samiska renskötselområdet.

  • Vidsel skjutfält: Vidsel är redan i dag Europas största militära testområde. En utökad militär verksamhet kan innebära ytterligare påfrestningar för berörda samebyar och deras möjligheter att bedriva renskötsel.
  • Utbyggnad av civil infrastruktur: Den militära upprustningen kommer också att ställa krav på utbyggnad av civil infrastruktur för att tillgodose militära transport- och logistikbehov. Detta kan innebära ytterligare intrång i det samiska kulturlandskapet.

4. Rättsliga och politiska frågor

Den militära upprustningen aktualiserar flera principiellt viktiga frågor om samiska rättigheter, markanvändning och statens skyldigheter gentemot det samiska folket.

  • Samiska rättigheter: Samernas rättigheter enligt internationell rätt och svensk lagstiftning kan komma i konflikt med statens och militärens behov av mark och territorium.
  • Internationella urfolksrättigheter: I FN:s deklaration om urfolks rättigheter (UNDRIP) finns bestämmelser som berör hänsynen till urfolks rättigheter i samband med militär verksamhet på urfolkens territorier. Dessa bestämmelser behöver uppmärksammas i den fortsatta diskussionen om militär verksamhet i Sápmi.
  • Konsultationsskyldighet: Frågan om samråd och konsultation med berörda samebyar är central. Statliga myndigheter måste beakta de rättsliga krav som följer av konsultationsordningen och annan relevant lagstiftning.
  • DCA-avtalets konsekvenser: I vilken utsträckning DCA-avtalet begränsar Sveriges kontroll över hur amerikanska styrkor använder de militära anläggningarna och tillhörande markområden är en viktig fråga. Lika viktigt är hur avtalet på längre sikt kan komma att påverka det samiska kulturlandskapet och renskötseln.

5. Konsekvenser och den fortsatta utvecklingen

Det finns flera frågor som behöver uppmärksammas när den militära upprustningen nu accelererar.

  • Miljöprövningar: Miljöbedömningar ska genomföras enligt svensk lagstiftning. Det finns emellertid en återkommande kritik mot att dessa bedömningar inte alltid tar tillräcklig hänsyn till renskötselns långsiktiga behov och det samiska kulturlandskapets sammanhängande karaktär.
  • Rennäringens ställning som riksintresse: Från Regeringskansliet har det också kommit signaler om att rennäringens ställning som riksintresse ifrågasätts. Argumentationen har bland annat handlat om att rennäringen anses kunna begränsa utvecklingen i norra Sverige. Detta är en utveckling som förtjänar särskild uppmärksamhet från Sametingets sida.
  • Nytt miljötillstånd för Arvidsjaurs övnings- och skjutfält: Den 26 oktober 2026 beslutade miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län att ge Försvarsmakten ett nytt tillstånd enligt miljöbalken för Arvidsjaurs övnings- och skjutfält. Tillståndet omfattar bland annat skjut- och övningsverksamhet, flygning, sprängämnes- och handgranatverksamhet samt transport- och motorverksamhet. Beslutet kan överklagas senast den 26 november 2026.
  • Tillfälligt snabbspår för försvarsverksamhet 2025–2029: Sedan den 1 januari 2025 gäller regelförenklingar som under en femårsperiod ska ge Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) och Fortifikationsverket snabbare och enklare prövningsprocesser. Syftet är att möta den försämrade säkerhetspolitiska situationen och påskynda utbyggnaden av det svenska försvaret.
  • Pågående statlig utredning: I september 2026 tillsatte regeringen en särskild utredning med uppdrag att analysera hur miljölagstiftningen och försvarsregleringen kan förändras permanent för att ytterligare underlätta försvarsutbyggnaden och minska handläggningstiderna för tillståndsprövningar.
  • Utökad verksamhet vid FMV Vidsel Test Range: FMV Vidsel Test Range vill utöka antalet vapentester och har ansökt om ett nytt miljötillstånd. Förändringarna omfattar bland annat fler skjutdygn och en ökning av antalet raketer, robotar och bomber. Ansökan handläggs nu av Länsstyrelsen i Norrbottens län.
  • Avtal och kompensation: Det diskuteras möjligheter till avtal, ekonomisk kompensation, förändrade övningstider och olika tekniska lösningar för att minska störningarna. Sådana åtgärder är dock ofta begränsade och genomförs inte alltid i tillräcklig dialog med de berörda samebyarna.
  •  

Sametinget måste ta sitt ansvar

Den militära och säkerhetspolitiska utvecklingen i norra Europa innebär att det samiska samhället står inför nya och omfattande utmaningar. Det handlar inte enbart om enskilda militära etableringar eller tillfälliga övningar, utan om en långsiktig förändring av samisk markanvändningen och förutsättningarna för renskötseln i stora delar av Sápmi.

Det är därför anmärkningsvärt att frågan hittills fått så begränsat utrymme i den samiska politiska debatten.

Det bra att Sametinget inte står vid sidan av denna utveckling utan tar nödvändiga mått och steg för aktivt bevaka samiska intresse.  Att den Sametingets  politiska ledningen nu  tar initiativet  till en samlad analys av hur Natoanslutningen, DCA-avtalet och den omfattande militära upprustningen påverkar samiska rättigheter, renskötsel och det samiska kulturlandskapet i stort är ett steg i rätt riktning. Vilket förhoppningsvis också stöds av Sametinget plenum i sin helhet. 

Det handlar ytterst om att säkerställa att den militära upprustningen inte sker på bekostnad av det samiska folkets grundlagsfästa rättigheter och med ambition att skydda och bevara de traditionella samiska kulturlandskapet  och den traditionella samiska markanvändning..

Det är hög tid att bryta den samiska tystnaden i frågan.