Trots att vi skriver den 27 mars 2025 och det är 53 dagar till Sametingsvalet den 18 maj 2025 är mycket lugnt med Sametingspartiernas valkampanjandet. Rapporteringen i SR Sameradion/Svt är pliktskyldigast snuttifierat. I senaste Samefolket, (tidningen säkrast att tillägga) och Sáminuorat förekommer någon annons. Sametingets hemsida ser ut som vanligt myndighetssida i detta sammanhang och där man förvisso efter några klick får reda på att ett val är på gång. Dessutom verkar länkarna till Sametingspartiera försvunnit på nya hemsida eller så är dessa väl maskerade. I socialmedier är de kanske lugnet före stormen. Undantaget är nog Valmyndighets hemsida – vilket å andra sidan är deras jobb och uppdrag.
Ett gammalt och nytt medialandskap
Ingressen av kan verka lite dyster, vilket är medvetet och relativt snällt vinklat för att så att säga att lyfta perspektivet. Låt oss gå tillbaka till Sametinget valet 1993 till att börja med.
Det första Sametingsvalet 1993 fick stor uppmärksamhet även nationellt, vilket inte kanske var så märkligt. På 1990-talet dominerade det traditionella medialandskapet med SR Sameradion, Svt, lokala, regionala och nationella, samt tidningen Samefolket att inte fötglömma. Media situationen har förändrat rätt så markant pramförallt bland de yngre, vilket exempelvis dag finns det kanske som till och personer i Jämtland som varken läst eller känner till den anrika tidningen Östersundsposten. Intresset för Sametingsvalet och Sametingens politiska verksamhet var relativt stort både regional och nationellt till åren kring millenium skiftet 2000, då intresset började svalna. Orsaken till intresset inledningsvis att det nytta politiskt organ som var varken fågel eller fisk i mångas ögom, dessutom var inlednings både ”action” och mycket turbulens i Sametinget med hjälp av smärre skandaler och framförallt stridbara politiska personlighet
Public service
Samiska mediabevakning av Sametinget politiska verksamhet, där vi för enkelheten skull även inkludera SR sameradion och mindre grad SvT, var mycket intensivare i än i dag. Tar vi public service, framförallt SR sameradion så punkt bevakades Sametingets verksamhet och de ledande politikerna, både genom att politisk kommentera och analysera deras verksamhet och genom checka av deras fakturor från restaurangbesök m.m., där mycket kunde informera lyssnarna om bl.a. vem som drack alkoholhaltiga drycker på Sametingets bekostnad. Ofta var många av dessa reportrar på SR sameradion med initierade Sametingets politiska arbete än många politiker i tinget. Detta innebar många Sametingspolitiker både ogillade att man gjorde gräva repotage Samiska mediabevakning av Sametinget politiska verksamhet, där vi för enkelheten skull även inkludera SR sameradion och mindre grad SvT, var mycket intensivare i än i dag.
Tung ansvar på SR Sameradion och SvT Sápmi.
I detta sammanhang bör man notera både SR Sameradion och SvT Sápmi i egenskap av ett public serviceföretag dragit och än mer fått dra bördan att primärt kommunicera med samiska lyssnar, både och samisk- och svensktalande, dels även kommunicera med andra lyssnare i Sverige om samer och samiska förhållanden. Det stora problemet är sannolikt att SR sameradions och SvT Sápmi uppdrags karaktär är allt för stort i förhållande till beviljade medel från respektive SR och SvT. Rekryteringen av personal är ett också ett problem, bör tilläggas.
Samefolket
Länge var Samefolket den tidningen som dominerande bevakningen av Sametinget och var även de dominerandev samepolitiska debattforumet för bl.a. sametingspolitikerna. På ledarsidorna kunde även redaktörerna ta ton i samepolitiska sakfrågor som tex den legendariska redaktören Olle Andersson. Efterhand när digitaliseringen började få genomslag och antalet betalande läsare minskade så var den tidseran över. Dessutom är det kanske svårt vara aktuell i en tidningen som ger ut 10 nummer per år.
Även på det regionala tidningarna i Jämtland, Västerbotten och Norrbottens bevakades Sametingets verksamhet och Sametingsvalet, men när tidningsläsandet krymte och tidingarna lokala redaktioner börjades läggas ned, samtidigt som digitaliseringen tog fart minskade bevakningen av Sametinget. I rikspressen, dvs DN, SvD, Aftonbladet och Expressen var bevakningen av Sametingsvalet gått från bra till sämre.
Den väljargrupp som sannolikt har den största utmaningen att följa både Sametingets verksamhet är det politiska samtalet är de som bor utanför de egenliga sameområdet. Inledningsvis uppmärksammades Sametingesvalet av både regionala och lokala tidningar. I tidningen som stuckit ut är Göteborgsposten oftas uppmärksammats Sametingsvalet genom åren. I sambanden med valet 2021 publicerades 7 längre artiklar om Sametingsvalet.
Sociala medier
Även om man från samiskt håll var pionjärer in det man kallar sociala medier är de svårt bedöma hur stor roll de spelar och vilken roll dessa kommer att ha i Sametingsvalet. I sammanhanget finns det kanske skäl att påminna om Same.Net. Ett Internetfenomen som startades om ett projekt av Samernas Riksförbund och tog över av Samernas Utbildningscentrum i slutet av 1990-talet och blev med tiden ett populärt kommunikationsmedel för samerna i hela Sápmi, vilket på den tiden också inkludera de samiska områden på rysk sida. De som fick tillgång till Same.Net var samer, de som arbetade inom samiska arbetsplatser eller organisationer eller de som arbetade med ämnen som rörde Sápmi eller samiska intressen. Efter 15 år så var det dags för Same.net att gå i graven framförallt på grund av dålig ekonomi, samt att det kommit flera andra sociala medier som konkurrerar .
Samerna – ett uppkopplat folk
Numera är den samiska världen uppkopplat i stort och i smått. Facebook mfl har tagit över gamla Same.Nets roll. I dag är sannolikt de renskötande samer som har sommarvisten nära norska gränsen och andra platser som inte har digital täckning finns är kanske tillsammans med med urkainarna är den gruppering som är stora användare av Starlink.
Starlink har utvecklats av SpaceX som dessvärren ägs av Elon Musk, levererar snabb internetuppkoppling med minimal fördröjning till de mest avlägsna platserna på landsbygden runt om i världen. Streama filmer, ring videosamtal, spela onlinespel och mycket annat – oavsett hur långt borta du är. Starlink-kittet är utformat för självinstallation och har allt som behövs för att komma igång på några minuter.
Sametingspartierna och socialamedier
Numera har alla partier sina egna sociala mediekanaler. Partiernas hemsidor är generellt väldigt statiska och brukar aktiveras i samband med valen. Vuovdegas hemsida är väl den hemsida åtminstone då och lägger ut något på hemsida. Facebooksidorna har mer frekvent inlägg och det gäller också Instagram mfl., vilka ofta aktiveras i samband med att Sametinget plenum äger rum.
I vilken utsträckning X (gamla twitter) används av partierna är sannolikt mycket begränsad eller rent av inte alls. Förvisso har Sametinget ett X-konto, men används sannolikt inte av den politikerna i Samtinget. Frågan om Sametinget skall används sig av de Musk styrda X har än så länge inte ifrågasatts.
Valdeltagande sjuker, trots att antal väljare fördubblats.
Tendensen sedan det första valet 1993 har till de senaste valet 2021 deltagande sjunkit, trots att det samiska röstetalet ökat. Att valdeltagandet vid valet 1993 varit de högsta hittils har kanske att valmanskåren bestod i huvudsak av ”hardcore”, dvs en hård kärna av politisk aktiva samer, vilket sedan tunnat ut när antalet samer i röstetalet ökat. En annan möjlig förklaring är att Sametinget dels inte lyckat nå ut till väljarna, dels att Sametingets relevans gradvis naggat i kanten enligt många väljare. En möjlig förklaring till de relativt höga valdeltagandet vid 1993 var dels kanske nyhetens behag, dels att röstemantalet dominerades av ”hardcore”, dvs en hård kärna av politiskt aktiva väljare som sedan gradvis bliv färre, medan röstlängden till dags dato dubblerats sedan 1993.
Slutligen – valet den 18 maj 2024 blir dels indikator vart vi är på väg, dels om Sametinget sittande ledning med styrelseordförande Håkan Jonsson, Jakt- och fiske i spetsen erodera förtroendet för Sametinget till den milda grad de senaste fyra åren så att Sametinget relevans håller på att urholkas genom att bl.a valdeltagandet minkar ytterligare, samtidigt som oppositioen inte kan svära sig fria.
I say no more.
| Valår | Antal i röstlängden | Valdeltagande |
| 1993 | 5 390 | 72 % |
| 1997 | 5 991 | 63 % |
| 2001 | 6 694 | 65 % |
| 2005 | 7 180 | 63 % |
| 2009 | 7 812 | 59 % |
| 2013 | 8 322 | 54 % |
| 2017 | 8 766 | 58 % |
| 2021 | 9 226 | 65 % |