Ikväll live-sändes Sameradions valdebatt och vi tänkte vidareutveckla svaret kring Sameskolstyrelsen och Sametinget.
Frågan ställdes om Sametinget, i enlighet med Utbildningspolitiska handlingsprogrammet från 2012, ska ta över utbildningsansvaret från Sameskolstyrelsen. Vi har under denna mandatperiod påtalat att handlingsprogrammet bör revideras men nuvarande styrelse har inte gjort något i frågan. Samelandspartiet har under mandatperioden kritiserat Sametingets styrelses flathet i utbildningsfrågorna och de har konsekvent svarat att Sametinget saknar myndighetsansvar i frågan och att de därför inte jobbar med detta. Sametingets ledning har ett ansvar att arbeta för att främja samisk kultur och samhällsutveckling, vilket inkluderar samisk utbildning.
2017 gjorde Riksrevisionen en granskning inom samisk utbildning med Sameskolstyrelsen som ansvarig myndighet. Det fanns en hel del kritik i rapporten men framförallt var det ekonomiska läget mycket ostabilt.
Hösten 2017 tillträdde Samelandspartiets Johanna Njaita som nämndsordförande och fick ett barskt besked att budgetprognosen för 2018 var det beräknat ett underskott med 15 miljoner kronor. Varav hela anslaget då låg på ca 40 miljoner. Vi lyckades, efter mycket hårt arbete och lobbying, få 15 miljoner extra i vårpropositionen det året för att täcka underskottet. Året efter, 2019, ökade det fasta anslaget till närmare 50 miljoner, 2020 till 51,5 miljoner och 2021 var anslaget på 58 miljoner. Idag har Sameskolstyrelsen ett anslag på 64,4 miljoner.
Riksrevisionen rekommenderar efter deras utredning att Sameskolstyrelsens verksamhet skulle inrymmas i Sametinget och att regeringen utreder vilka förutsättningar som krävs för att Sametinget ska kunna genomföra uppgifterna.
Riksrevisionens sammanfattande utlåtande löd:
”Enligt Riksrevisionen är både regeringens styrning och myndighetens eget arbete orsaker till Sameskolstyrelsens låga måluppfyllelse. De långvariga och omfattande bristerna i myndighetens verksamhet tyder också på att Sameskolstyrelsen inte har tillräckliga förutsättningar för att genomföra sina uppgifter. Riksrevisionen rekommenderar därför att Sameskolstyrelsens verksamhet inryms i Sametinget och att regeringen utreder vilka förutsättningar som krävs för att Sametinget ska kunna genomföra uppgifterna.”
Men de konstaterar även att arbetet i sameskolan är det som fungerar bäst av myndighetens uppgifter. Eleverna som gått i en sameskola når minst lika goda resultat som elever som gått i andra skolor. De uppger även att Sameskolstyrelsens ledning och skolchef samt politiker och några av de tjänstemän vid Sametinget gör alla bedömningen att Sameskolstyrelsen är underfinansierad.
Det de framför allt kritiserade var bland annat att flera mål med verksamheten inte nås, till exempel när det gäller läromedelsproduktion och att samiska elever utanför sameskolan inte får tillgång till utbildning med samiska undervisningsinslag.
Regeringen tog aldrig i denna utredning, utan den hamnade på hyllan.
Men den dialog som nämnden hade med utbildningsdepartementet var att man eventuellt skulle kunna se på om Sametinget skulle kunna vara en värdmyndighet till Sameskolstyrelsen.
Vår åsikt idag är väl att det kan man titta mer på, dels för att kunna stärka upp Sameskolstyrelsens kansli men idag kan vi även se att Sameskolstyrelsen arbetar stadigt upp till ett högre anslag som – såklart – skapar bättre förutsättningar att jobba för samisk utbildning inom myndigheten. Det finns såklart mycket kvar att arbeta för inom de ansvar som SamS har, tex. starka språkmodeller, läromedel i alla samiska språk, integrerad samisk undervisning, lärarkapaciteten m.m – men det tänkte vi inte beröra djupare i detta inlägg. Du kan läsa mer om vilka åtgärder vi ser inom samisk utbildning.
Vi bygger inte upp ett starkt samiskt samhälle genom att nedmontera eller ta bort de samiska myndigheter vi har. Vi borde kunna arbeta på flera plan. Vi saknar dock en aktiv samisk myndighet som jobbar med samisk utbildning på fler nivåer utöver de uppdrag som Sameskolstyrelsen har. Vi behöver arbeta aktivt med bland annat
- att förebygga rasism och fördomar mot samer genom utbildningssystemet, tex. vägvisar-systemet
- att lärarutbildningarna inkluderar obligatoriska kurser i samisk historia och kultur för att stärka kulturkompetensen hos samiska pedagoger
- att etablera yrkesutbildningar inom samiska näringar som rennäring, duodji och samisk matproduktion
- att alla samiska barn och ungdomar ska ha rätt till undervisning som utgår från samisk kultur i grundämnena
- fler samiska pedagoger – inom de samiska språken men även pedagoger med samisk kompetens
- framtagning av samiska läromedel inom alla ämnen, på alla språk, på förskole-, grundskole- och gymnasienivå samt högre utbildning
Fler åtgärdsförslag kan du läsa under utbildning <- klicka på länken.
Detta är något vi i Sámiid Riikkabellodat tänker arbeta för.
/Johanna Njaita