Det är onekligen anmärkningsvärt att en representant från Sametingets styrelse valde att samtycka med regeringens beslut att avveckla Renmarkskommittén – bara kort efter att kommittén lagt fram ett PM där man slår fast att skogssamisk renskötsel har starka rättigheter som kräver förstärkt lagligt skydd. Att i detta skede ge sitt medgivande riskerar att legitimera regeringens beslut och underminera det lilla juridiska framsteg som gjorts för skogssamernas rättigheter. Förstod styrelsen verkligen vidden av att ge sitt samtycke i denna konsultation?
Men detta får inte skymma det större perspektivet: Vi måste nu rikta våra blickar mot den kraftfulla kritik som Sverige mottog tidigare i veckan i samband med FN:s universella periodiska granskning (UPR). Det handlar inte bara om politik eller nationella angelägenheter – det handlar om mänskliga rättigheter.
Granskningen bekräftade det vi länge har påtalat: Sverige brister allvarligt i sitt ansvar gentemot det samiska folket.
FN:s medlemsstater var tydliga i sin kritik. Sverige brister fortfarande i att garantera samers rättigheter som ett urfolk – rättigheter som är skyddade enligt internationell rätt. 100 länder kritiserade Sverige för bristande respekt för mänskliga rättigheter och gav rekommendationer.
*”Intensify efforts to ensure the participation of the Sami people in decisions affecting them, particularly regarding land use and natural resources.”
*”Adopt legislative and administrative measures to protect the rights of the Sami people, including their traditional livelihoods such as reindeer herding.”
*”Ratify ILO Convention No. 169 concerning Indigenous and Tribal Peoples.”
Ett tjugotal FN-länder riktade konkreta rekommendationer till den svenska staten om att:
- Ratificera ILO-konvention 169, som utgör den internationella minimistandarden för urfolks rättigheter.
- Stärka samernas rätt till mark och vatten, särskilt vad gäller traditionella näringar som renskötsel.
- Garantera samers inflytande i beslut som påverkar deras liv, kultur och framtid.
- Skydda och revitalisera de samiska språken och säkerställa rätten till undervisning på samiska.
- Genomföra en försoningsprocess, inklusive repatriering av samiska mänskliga kvarlevor.
Detta är inte bara teknikaliteter eller symbolfrågor – det handlar om samers rätt till språk, kultur, livsutrymme och självbestämmande. Det handlar om mänskliga rättigheter, där Sverige gång på gång brister i sitt ansvar. Trots att Sverige gärna profilerar sig som ett föregångsland i mänskliga rättigheter visar denna granskning återigen att så inte är fallet när det gäller urfolk. Sverige accepterade redan 2020 flera rekommendationer inom dessa områden – men har sedan dess brustit i att omsätta dem i konkret politik
Samelandspartiet kräver nu att den svenska regeringen agerar kraftfullt och omedelbart för att omsätta FN:s kritik i konkret politik. Det innebär lagstiftning som erkänner samers rätt till mark och vatten, verkligt inflytande i beslut som rör deras framtid, och en tydlig väg mot ratificering av ILO-konvention 169.
Och om vi får förtroendet att leda Sametinget – då kommer vi att ta vårt ansvar. Vi kommer att vara en tydlig röst för det samiska folket och regelbundet påminna regeringen om dess skyldigheter enligt internationell rätt. FN:s kritik får inte bli ännu ett dokument som samlar damm i en svensk byrålåda. Vi tänker hålla det levande – tills rättigheterna respekteras i praktiken.