Den 22 juli 2025 publicerade partiet Jakt och fiske en kommentar till de faktum att Valprövningsnämnden den 14 juli 2025 efter överklagningar dels konstaterat att valet inte genomförts på ett lagenligt sätt, dels att valet därför måste göras om. Den 15 juli beslutade Valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen i Norrbottens län och Sametingets valnämnd att omvalet till Sametinget ska att äga rum den 5 oktober 2025.
Andas viss bitterhet
I pressmeddelandet konstaterar JoF att ” Resultatet av sametingsvalet den 18 maj visade att partiet fortfarande har ett stort förtroende bland väljarna. De 12 mandat som vi fick skulle emellertid inte ha lyckats utan det stöd och engagemang vi har av våra medlemmar.”
Vidare konstateras att mot bakgrund att ”.. LPSS fick 2 och Skogssamerna fick 2, så hade samarbetet hållit i sig hade det räckt till de 16 mandat som behövs för en majoritet. Skillnaden var emellertid hårfin då vår koalition endast hade 133 fler röster än dagens oppositionspartier tillsammans. Då förstår ni att Er röst hade betydelse.”
https://www.jaktochfiskesamerna.se
Utpekat för för valstrulet i Arjeplog
Därefter konstateras lite dystert att ”Nu blir det inte så. Vallokalen I Arjeplog klistrade inte igen valkuverten, utan alla de 88 rösterna i vallokalen blev underkända. Märkligt eftersom valförrättarna för första gången sedan 1993 utbildades av den rikstäckande Valmyndigheten. ”
I pressmeddelandets slutkläm framhålls ”..att det var Guovsonastis ledamot, i sametingets valnämnd, Per Mikael Utsi som föreslog den ordförande som ansvarade för arbetet i vallokalen i Arjeplog. Det bör också nämnas att Utsi även röstade i vallokalen, utan att anmärka på att kuvertet inte klistrades igen.”
Överklagningar
När tiden för överklagande av länsstyrelsens beslut om sametingsvalet gick ut den 13 juni 2025 hade Valprövningsnämnden fått in 11 överklaganden. I en av dessa överklagades gjorda av BB (dnr 19-2025) anfördes att det inträffade i vallokalen i Arjeplog varit en systematisk avvikelse från föreskriven ordning. I en komplettering till överklagandet anför han att valnämndsledamoten AA ansvarat för rekrytering och nominering av lämplig ordförande och vice ordförande till vallokalen i Arjeplog samt att AA röstade i vallokalen den 18 maj 2025 utan att slå larm om att röstmottagarna inte utförde uppdraget enligt sametingslagen. Ni kan nog gissa vem/vika som döljer sig bakom akronymerna AA är och BB. Valprövningens nämnden avvisade dock BB:s konspiratoriska, lite svartmålande beskyllande av AA.
Omfattande dokument
Valprövningsnämdens beslutsdokument är både omfattade och detaljerad, vilket inte valprövningsnämnden kan beskyllas för utan härrör sig till de yrkanden i de 11 överklagningarna. Mot den bakgrunden ska vi fokusera på frågan om strulet i Arjeplog dels kunnat påverka mandat fördelning mellan partierna, dels dess eventuella politiska konsekvenser. Partiet Samerna (dnr 23-2025) har anförde bl.a. i sin överklagan att det varit fråga om ett systematiskt handhavandefel av ansvarig myndighet, Sametingets valnämnd, och att 112 avlämnade röster i vallokal ogiltigförklarats. Guovssonásti (dnr 27-2025) har dock i första hand yrkat att rättelse görs genom en mindre ingripande åtgärd, exempelvis att de 88 vallokalsrösterna från vallokalen i Arjeplog kan godkännas och ingå i en förnyad sammanräkning, och i andra hand att omval genomförs för de väljare som röstade i vallokalen i Arjeplog.
Valmyndighetens bedömning
I valet till Sametinget finns bara en valkrets och samtliga röster räknas i den valkretsen. Till skillnad mot vid allmänna val räknas alltså inte rösterna i olika valdistrikt. Valmyndigheten känner inte heller till några opinionsundersökningar som beaktat geografiska skillnader. Som framgår av känslighetsanalysen har Valmyndigheten gjort den med antagandet att röstfördelningen är slumpmässig. Det innebär att Valmyndigheten utgått från att röstfördelningen är samma i hela valkretsen, oavsett i vilken vallokal rösten har lämnats. På grund av brist på annan data är det inte möjligt att göra en beräkning som beaktar eventuella geografiska skillnader. Av den anledningen avvisades Guovssonásti (dnr 27-2025) yrkande ovan.
Valmyndighetens känslighetsanalys
Som en del av ärendebehandlingen begärde Valprövningsnämden in yttraden och synpunkter från huvudaktörerna i valprocessen, dvs Sametingets valnämnd, länsstyrelsen i Norrbotten och Valmyndigheten. Mot den bakgrunden gjorde Valmyndighetenefter begäran från Valprövningsnämnden gjort en känslighetsanalys.
Känslighetsanalysen består av sannolikhetsberäkningar utifrån röstfördelningen bland de räknade rösterna, under antagandet att de skillnader som finns mellan 5 936 godkända röster och 95 underkända röster är slumpmässiga.
Det 31:a och sista mandatet gick till Jakt- och Fiskesamerna med ett jämförelsetal på 97,30. Avståndet till nästa parti är stort. Partiet Samerna, som fick 255 av de 5 936 godkända rösterna, var närmast i antal röster för att få ytterligare ett mandat. De hade behövt ytterligare minst 37 röster. Av 10 000 slumpmässiga simuleringar var det inte nära att det inträffade i något fall.
Av känslighetsanalysen framgår vidare (s. 5) att Partiet Samerna var närmast i antal röster för att få ytterligare ett mandat, för dem saknades 37 röster. Partiet fick 255 röster, vilket motsvarar 4,3 procent av de godkända rösterna. Ytterligare 37 röster skulle motsvara en 15-procentig ökning av partiets röster och det skulle innebära att Partiet Samerna får 39 procent av de 95 underkända rösterna. Under antagandet att det endast finns slumpmässiga skillnader mellan de godkända rösterna och de underkända rösterna är det enligt känslighetsanalysen näst intill helt osannolikt att Partiet Samerna skulle få ytterligare ett mandat. Inte i någon av de 10 000 slumpmässiga simuleringarna var det nära att det inträffade.
Den kandidat som var närmast att väljas in som ledamot genom att nå personröstspärren var Julia Omma (Guovssonásti). Hon fick 47 personröster och hade behövt ytterligare 8 röster för att väljas in. Av 10 000 slumpmässiga simuleringar inträffade det inte i något fall.
En ledamot som valts in på personröster får sina ersättare från de listor där hen fått flest personröster. En ledamot som valts in utifrån namnordningen på listorna får sina ersättare från de listor där partiet fått flest röster. Ett tillägg av 95 röster och borttag av 15 röster skulle kunna påverka resultatet så att ersättare till ledamöter väljs från de olika listorna i en annan ordning. Det finns några scenarier där sannolikheten att andra ersättare skulle ha utsetts är ca 4 procent, under antagandet att de skillnader som finns mellan de godkända rösterna och de 95 underkända rösterna är slumpmässiga, samt med ett slumpmässigt borttag av 15 röster.
Valprövningsnämndens slutsatser
Av känslighetsanalysen framgår att det framför allt är när det gäller vilka kandidater som är närmast att väljas in som ersättare som antalet röster som skiljer i vissa fall är mycket litet. Det finns också en viss positiv sannolikhet för att avvikelserna kan ha haft inverkan på valutgången. Även om det inte på motsvarande sätt finns stöd i den statistiska analysen för att valresultatet i övrigt skulle ha påverkats har felen vid röstmottagandet utgjort allvarliga avvikelser från föreskriven ordning. Valprövningsnämnden anser därför vid en samlad bedömning att vad som har förekommit med fog kan antas ha inverkat på valutgången.
Överklagandena i dessa delar ska därför bifallas.
Den rättelse som då ska göras kan inte åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd. Omval ska därför ske till Sametinget.
Valprövningsnämnden upphävde sålunda valet till Sametinget och förordnar att omval ska ske.