De-kolonisering sett från ett marknadsliberalt förhållningssätt
Enligt en rapport nyligen publicerad av den marknasliberala tankesmedjan Timbro har samepolitiken i Sverige har kört fast i regleringar, konflikter och särlösningar. I rapporten Befria Sápmi föreslår rapportförfattaren Adam Danieli som lösning en omfattande liberalisering – och den största privatiseringen i Sveriges historia. Rapporten presenterar en liberal kritik av politiken för Sápmi, med fokus på de rättsliga strukturer och ekonomiska incitament som låser in människor och hindrar utveckling.
Lanseringen av rapporten föranledde också ett inlägg på DN-debatt den 17 augusti 2025
Intressant rapport på många sätt – snacka om de-kolonisering sett från ett marknadsliberalt förhållningssätt. Visst finns det en del i sak felaktiga fakta i dokumentet, men överlag är det ett nyttigt inspel. Ett är presumtionen att staten är ägare av mark i Sápmi. Det är nog många politiker, inklusive samepolitiker i Sametinget och andra intressenter i Sverige som kommer att kippa efter andan efter att ha läst artikeln.
Sametingsvalet den 4 oktober
Inför Sametingsvalet den 4 oktober kommer Timbro rapporten Befria Sápmi där Adam Danieli föreslår omfattande liberalisering av svensk samepolitik, vilket bl.a innebärande den största privatiseringen i Sveriges historia, mötas med skepsis från de största Sametingspartiet Jakt och fiske. Hur de övriga partrierna i Sametinget kommer att förhålla sig till rapporten återstår att se. Från samebyarnas håll kommer nog inlägget mötas med viss förståelse. I rapporten föreslås också att Sametinget läggs ned.
Äger staten marker på ”sameallmänningarna”?
”Statens mark” eller ”kronans mark” är ett tvetydigt begrepp i Sápmi både historiskt och kanske ännu mer i vår samtid. Vanligtvis är det ett förvaltningsrättsligt begrepp och har ingen fastighetsrättslig relevans. Till saken hör att äganderättsfrågan sedan början av 1900-talet varit tvistig och dessutom saknar staten på huvuddelen av dessa marker lagfarter. Numera beskrivs det som mark som står under statens omedelbara disposition. Tidigare formulerade de som områden, som blivit till ”lapparnas uteslutande begagnande” anvisade efter att bl.a ”lappskattelanden” avvecklades med 1928 års renbeteslag.
Markrofferi
Genom åren har stora områden av mark som stått under statens omedelbara disposition överförts till staten eller företag som ägs av stat med full äganderätt. Detta är en fråga om markrofferi eller landgrabbing där man med juridiska och etiskt tveksamma metoder tillskansa sig äganderätt till mark eller att utan juridisk giltig åtkomst ändå nyttja mark som tillhör någon annan. Vill man använda en svenskt företeelse är baggböleri de närmaste man kan komma. Dessutom har man från statens sida konsekvent vägrat utreda och klarlägga rättsläget i Sápmi bl.a genom att inte ratificera ILO konventionen 169. Detta har i sin tur tvingat samerna att sätt sin tilltro det svenska rättsväsendet och internationell folkrätt.
Ett klarläggande
I Delbetänkande Jakt och fiske i renbetesland av Renmarkskommittén, (SOU 2023:46) beskrivs problematiken under rubriken ”Mark som omfattas av uppdraget ” enligt följande:
”Kommitténs uppdrag avser statligt ägd mark (i betänkandet även benämnd statens mark) dels inom åretruntmarkerna, dels ovanför lappmarksgränsen när renskötsel är tillåten där. Med statligt ägd mark avses enligt direktiven mark som står under statens omedelbara disposition. I praktiken handlar det om mark som förvaltas av Statens Fastighetsverk, Naturvårdsverket eller Fortifikationsverket. På renbetesfjällen och ovanför odlingsgränsen hanterar länsstyrelsen en stor del av den praktiska förvaltningen för dessa myndigheters räkning, inklusive upplåtelser av nyttjanderätter. Mark som ägs av statliga bolag och privatägd mark omfattas inte av uppdraget. Kommittén är medveten om att äganderätten till den mark som benämns som statlig i vissa fall är ifrågasatt. Det ingår dock inte i kommitténs uppdrag att bedöma frågan om äganderätt. Eftersom det är statens uppfattning att den är ägare till den mark som avses, bildar det utgångspunkt för delbetänkandet.”
Sammanfattning Den här rapporten presenterar en liberal kritik av politiken för Sápmi, med fokus på de rättsliga strukturer och ekonomiska incitament som låser in människor och hindrar utveckling. Den visar … Fortsätt läsa