7 Sametinget och samepolitiken
Under utgiftspunkten 7 Sametinget och samepolitiken framgår att anslaget för i stort är oförändrat. Anslaget för verksamhets året 2025 var 70 7211 tkr och utgiftsprognosen är 72 060 tkr. Orsaken till den totala utgiftsprogrosen för 2025 beräknas hamna på 72 060 tkr har att föra med de extra val som genomförts den 4 oktober 2025.
Budgetförslaget för år 2026 under detta avsnitt föreslås till 66 987 tkr. Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 1 000 000 kronor för 2026 för att stärka Sametingets arbete med återlämnande av samiska kvarlevor och föremål. Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget minskas med 5 117 000 kronor för 2026 till följd av att tidsbegränsade medel för förberedelser och genomförande av val till Sametinget.
https://www.regeringen.se/contentassets/3416d1df56ae4fcaacf03ecd8ed81ab1/utgiftsomrade-1-rikets-styrelse sidan 37 ff
3.6.4 1:4 Sameskolstyrelsen (SAMS)
Anslaget till SAMS för veksamhetsåret 2025 var 64 4401 tkr och utgiftsprognos beräknas till 65 823 tkr. Anslaget för verksamhetsåret 2026 föreslås ökar till 68 698 tkr. Skälet till att anslaget över har att göra med pris- och löneomräkning och tidigare beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder.
”Det finns fem skolenheter inom sameskolan och under läsåret 2024/25 gick 194 elever i sameskolan, exklusive förskoleklass, vilket var i nivå med föregående år. Av eleverna var 56,2 procent flickor och 43,8 procent pojkar. Utöver sameskola bedriver Sameskolstyrelsen integrerad samisk undervisning som anordnas i grundskolor och innebär att elever kan få undervisning med samiska inslag utöver modersmålsundervisningen. Av de 12 kommuner som beviljades medel för att bedriva integrerad samisk undervisning under läsåret 2024/25 har endast 10 kommuner bedrivit verksamhet under höstterminen 2024. Under höstterminen 2024 deltog 209 elever i den integrerade undervisningen, vilket var en minskning med 12 elever jämfört med höstterminen 2023. Antalet undervisningstimmar minskade från 4 688 under höstterminen 2023 till 3 472 timmar under höstterminen 2024. Läsåret 2023/24 gick 147 barn i samisk förskola, vilket är en ökning med 12 barn jämfört med föregående läsår. Antalet elever i fritidshem vid sameskolorna uppgick till 118 elever, vilket är en mindre ökning jämfört med föregående läsår. Indikator:
Resultat på nationella prov i årskurs 6 och andelen elever som uppnått minst betyget E i alla ämnen Under läsåret 2023/24 gick 23 elever i årskurs 6 i sameskolan. Resultaten för dessa elever på de nationella proven i årskurs 6 kan inte redovisas på grund av risk för Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 16 59 röjande av enskild individ. Även uppgiften om andel elever i årskurs 6 i sameskolan som fick minst betyget E i alla ämnen är skyddad av sekretesskäl.” sida 58 ff
2.6.4 De samiska näringarna
Inledningsvis konstaterar regeringen att ”Rennäringen står inför stora utmaningar Det finns 51 samebyar i Sverige och all rennäring bygger på det fria naturbetet då renen är ett vandringsdjur. Antal renar i Sverige fortsätter att minska och bidragande orsaker kan vara ett ökande antal rovdjur, minskat renbete, klimatförändringar som orsakar sämre betesförhållanden samt brist på reservbete och lavskogar. Vintern 2023/24 var ett av de sämre åren avseende betesförhållanden. Under 2024 beviljades 24 samebyar katastrofskydd, dvs. bidrag till utfodring som erhålls när renens bete ”låses” av is eller extremt snödjup. Sammanlagt har 11,7 miljoner kronor utbetalats, vilket nästan är en tredubbling jämfört med säsongen 2022/2023 när endast 4,3 miljoner kronor utbetalades. Antal slaktade renar ligger på ungefär samma nivå som föregående år men medelpriset per kilo renkött fortsätter att öka markant. Rovdjursskadorna inom renskötselområdet är fortsatt högre än toleransnivån på 10 procent. Rovdjursersättning utgör ett viktigt stöd till rennäringen som står inför många utmaningar. Regeringen har därför vidtagit olika åtgärder för att förbättra förutsättningarna för rennäringen. I Sametingets regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel höjde regeringen nivåerna för rovdjursersättning för järv, lodjur, björn, och varg. Regeringen har också gjort en justering genom en ändring i viltskadeförordningen (2001:724), av ersättningssystemet för björn, i syfte att förbättra förutsättningarna för fördelningen av medlen mellan berörda samebyar”
Anslaget till samiska näringar/Sametinget var totalt under 2025, 135 9151 tkr med utgiftsprognos på 134 968 tkr. I statsbudgeten för 2026 föreslår ett anslag 131 915 tkr. Minskningen beror på beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder.
”Regeringen beslutade i juni 2025 att Naturvårdsverket ska rapportera ett lägre referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus för den svenska vargpopulationen till Europeiska kommissionen (LI2025/01301). Sänkningen av referensvärdet medför behov av att ytterligare förvaltningsåtgärder vidtas och medför därmed ökade kostnader för Naturvårdsverket. För att finansiera de ökade kostnader minskas anslaget med 4 000 000 kronor 2026. Från och med 2027 beräknas anslaget minskas med 10 000 000 kronor”