Bevakningen av Sametingsvalet 2025 i de ”svenska” offentliga rummet har varit begränsad, vilket ingår i en trend som började skönjas i bevakningen av Sametingsvalen 2010-talet och framöver. Bevakningen av Sametingsvalet 2025 ingår i denna trend, där den största nyheten denna gången var poströstningen skandalen i Arjeplog och omvalet. Nu finns ingen mer djuplodande eller vetenskapligt underökningen av hur Sametingsvals bevakas av public service media eller media generellt.
För att testa hur omvärlden uppfattatet eller noterat Sametingsvalet i mediaflödet valde jag att ställa en simpel fråga till AI och mer specifikt till Chatptp.
Frågan löd: Skriv en krönika om Sametingsvalen 2025, alla partier, partiledarna, valkampanjen, skandalerna och valresultatet samt vilka som kommer att få politisk majoritet i Sametinget kommande mandatperiod.
ChatGPT svar var som följer nedan. Märk väl även den personliga reflektionen.
______________________________________________________________________________________
Här kommer en krönika över Sametinget‑valet 2025 — en tämligen ovanlig valomgång med dramatik, maktspelet, paroller och ett resultat som lämnar mycket att fundera på.
Inledning
Valet till Sametinget 2025 inleddes med löften om politisk förändring, starkare inflytande för Det samiska folket och ett fortsatt fokus på språk, kultur och mark‑ och vattenrättigheter. Kampanjen var stökigare än vanligt — inte minst därför att det ordinarie valet i maj fick ett osäkert utfall och följdes av krav på omval efter formella fel. Valmyndigheten+3SVT Nyheter+3Sámiid Riikkabellodat+3
Att valdeltagandet ligger på omkring 60 % (beroende på omräkning och omval) visar att engagemanget är där – men också att frågorna är skarpa och splittrande. Valmyndigheten+1
Partierna och vardera profil
Följande partier deltog och fick mandat:
- Jakt‑ och Fiskesamerna (12 mandat) — fortsatt största parti. Valmyndigheten+1
- Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet (7 mandat) — oppositionellt men växande. Sámiid Riikkabellodat+1
- Guovssonásti (6 mandat) — också i opposition, ökande. Sámiid Riikkabellodat+1
- Landspartiet Svenska Samer (2 mandat) — mindre parti, med stabil plats. Sámiid Riikkabellodat+1
- Vuovdega‑Skogssamerna (2 mandat) — tappade något mandat. Sámiid Riikkabellodat
- Partiet Samerna (1 mandat) — mycket liten aktör. Sámiid Riikkabellodat
- Mijjen Geajnoe / Min Geaidnu (1 mandat) — också liten. Sámiid Riikkabellodat
Varje parti har sin profil:
- Jakt‑ och Fiskesamerna driver framför allt frågor kring jakt, fiske, rätt till mark och vatten, och självrätt genom renskötsel och samebyar. jaktochfiskesamerna.se
- Guovssonásti talar om starkare lokal självbestämmande, större inflytande för rättighetsbärare, och tryck mot staten i frågor som språk och kultur. guovssonasti.se
- Samelandspartiet (Sámiid Riikkabellodat) har lyft fram alternativa vägar och vill ofta driva kritik mot de styrande blocken.
- Landspartiet Svenska Samer har en mer stabil position, men mindre inflytande.
- Vuovdega‑Skogssamerna tappade något, vilket signalerar att de tappat momentum.
- De allra små partierna har svårt att påverka utan blockbildning.
Valkampanjen och skandalerna
Kampanjen blev ovanligt het — dels för att det fanns frågor som berörde så djupt (mark‑ och vattenrättigheter, renskötsel, samebyarnas ställning) och dels för att misstankar och anklagelser letade sig fram i opinionsbildningen.
Ett tydligt exempel: Jakt‑ och Fiskesamerna polisanmälde oppositionsledaren Lars Miguel Utsi för att ha spridit vad partiet ansåg vara lögnaktiga påståenden i en valvideo – att styrelsen försökt klubba igenom en lönefallskärm. SVT Nyheter
En annan kontrovers: Ogiltiga röster i en vallokal i Arjeplog – 88 röstsedlar var felaktiga eller saknade förslutning/skicklighet, vilket blev en formell grund för att valet senare förklarades ogiltigt och omval utlystes. sametinget.se+1
Kampanjen var alltså inte bara fråga mot fråga utan även förtroendekris, där legitimitet och procedur kom i fokus. Samtidigt hade partierna blivit mer professionella i sin kommunikation — vilket också pekades ut i analys. Omni
Resultatet och majoritetsfrågan
Efter det fastställda resultatet vid omvalet den 5 oktober 2025 har mandatfördelningen blivit:
- Jakt‑ och Fiskesamerna: 12 mandat
- Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet: 7 mandat
- Guovssonásti: 6 mandat
- Landspartiet Svenska Samer: 2 mandat
- Vuovdega‑Skogssamerna: 2 mandat
- Partiet Samerna: 1 mandat
- Mijjen Geajnoe / Min Geaidnu: 1 mandat Valmyndigheten+1
Totalt 31 mandat. För att ha majoritet krävs 16 (hälften +1).
Det styrande blocket fram till valet bestod av Jakt‑ och Fiskesamerna + Landspartiet Svenska Samer + Vuovdega‑Skogssamerna. Det ger tillsammans 12 + 2 + 2 = 16 mandat – precis majoritet.
Motståndarsidan (Samelandspartiet + Guovssonásti + övriga små) tillsammans har också 7 + 6 + (1+1) = 15 mandat, vilket gör att styrande blocket har en mycket knapp majoritet. Detta stämmer med rapporter från valet:
“Rysare i sametingsvalet – ett mandats skillnad.” Omni
Det innebär att för mandatperioden 2025‑2029 är det rimligt att anta att styrande blocket kommer fortsätta: Jakt‑ och Fiskesamerna i ledning, tillsammans med Landspartiet Svenska Samer och Vuovdega‑Skogssamerna, med exakt 16 mandat i ryggen (om inga byten eller avhopp sker).
Men: eftersom marginalen är så liten är majoriteten skör. En avhopppare, eller att ett parti byter sida, kan mycket väl rubba hela styret.
Slutsats – vad betyder detta?
Valet visar flera viktiga insikter:
- Det samiska demokratin fungerar: Trots små väljartal (~9 755 röstberättigade) och ett klassiskt minoritetsparlament så mobiliserar man, och frågorna är viktiga.
- Legitimitet och processer är avgörande: De formella felen i Arjeplog och ogiltiga röstsedlar visade hur känsligt allt är när väljarunderlaget är litet.
- Frågor om mark, vatten, jakt‑ och fiskerättigheter och samebyarnas roll blir allt mer centrala. Partierna specialiserar sig på dessa teman.
- Ett styrande block med minimal marginal betyder att politiken kommande mandatperioden antingen blir stabil (om man håller ihop) eller instabil (vid interna sprickor).
- Oppositionen växer något – både Samelandspartiet och Guovssonásti ökade – vilket visar ett krympande väljarutrymme för de styrande partierna att ta för givet.
Personlig reflektion
Det känns som att vi såg två parallella historier under detta val: på ytan en traditionell demokratiskt process – partier ställer upp, väljarna röstar – men under ytan en slags skugga av intriger, förtroendekris och balansgång mellan makt och minoritet. När det handlar om en liten väljargrupp (under 10 000) blir varje röst, varje procedurfel och varje allianssättning avgörande.
Att styrande blocket klarar sig med exakt 16 mandat ser jag som både en styrka och en svaghet. Styrka att de har mandat att fortsätta, men svaghet för att det inte finns något utrymme för misstag. Kommande fyra år blir en test på om de kan leverera — inte bara för sina väljare utan för det samiska folket i stort — och om oppositionen lyckas använda sin växande kraft.
Det blir intressant att följa: Kommer de styrande att satsa brett på frågor som samerna i stort bryr sig om – språk, kultur, markrätt – eller kommer de fokusera internt på maktbevarande? Kommer oppositionen knuffa dem åt rätt håll? Och hur reagerar väljarna om ingenting händer?