Den statliga klimatanpassningsutredningen (SOU 2025:51) som nu bereds i regeringskansliet bortser helt från samiska samhällsbehov. Det är anmärkningsvärt. Än mer allvarligt är att Sametingets nuvarande styrelse inte gjort något för att påverka utredningen. Det finns inte en enda registrerad kontakt mellan utredningen och Sametinget – trots att Sametinget har en egen handlingsplan för klimatanpassning som borde vara en självklar utgångspunkt och göra frågan prioriterad.
Det samiska samhället och de samiska näringarna står inför existentiella utmaningar till följd av klimatförändringar och det omgivande samhällets klimatomställning. För renskötseln och andra samiska näringar som mat, slöjd, jakt och fiske betyder det allt mer oförutsägbara snö- och isförhållanden, extremväder, svårigheter att komma åt betesmarker, förändrad växtlighet, ökat tryck från rovdjur, invasiva arter och spridning av djursjukdomar. Samtidigt hotas våra kulturmiljöer och heliga platser.
Sametingets egen handlingsplan pekar ut behov som borde vara självklara att driva nationellt. Trots klara åtgärdsförslag har Sametingets nuvarande styrelse inte fört fram dessa behov till utredningen. När Sveriges klimatpolitik utformas utan att ens nämna samiska näringar betyder det att samernas rättigheter och renskötselns klimatnytta helt åsidosätts.
Det är tydligt att det behövs ett nytt ledarskap i Sametinget. Vi behöver ett Sameting som driver klimatanpassning från en samisk utgångspunkt och som ser till att våra behov inte osynliggörs.
Vi i Sámiid Riikkabellodat kommer att arbeta med frågan när vi får förtroendet att leda Sametingets arbete. Vi vet att det samiska samhället har mycket kunskap att bidra med i klimatarbetet som i dagsläget helt åsidosätts då vi inte inkluderas. Det vill vi ändra på. Vi arbetar för samiskt inflytande i besluten. Vi kommer att arbeta för att:
- En klimatanpassningsfond för renskötseln och andra samiska näringar inrättas.
- Sametinget ges en formell roll i klimatanpassningsarbetet, i nivå med andra sektorsmyndigheter.
- Samisk urfolkskunskap och samiska näringarnas klimatnytta erkänns och tas tillvara som en resurs för hela Sveriges klimatanpassning.
När den nuvarande styrelsen inte levererar är det dags för en förändring. Det behövs ett Sameting som tar uppdraget att representera det samiska samhället på allvar och som arbetar för att säkerställa att den så kallade ”gröna” omställningen inte sker på bekostnad av samisk mark och kultur.
Rösta på Sámiid Riikkabellodat 5 okt!
/ Așa Larsson Blind, andre vice ordförande Sámiid Riikkabellodat