Hur röstar samer i svenska riksdagsval?
Det finns ett enkelt svar – och ett mer korrekt svar. Det enkla svaret är att samiska väljare i moderna riksdagsval har haft en tydlig rödgrön orientering.
Det mer korrekta svaret är att kunskapen om samiska väljares partival fortfarande är begränsad, eftersom Sverige inte registrerar väljare efter etnisk eller samisk tillhörighet i den vanliga valstatistiken.
Det här vet vi
Samiska väljare röstar i riksdagsval.
Det finns inget som tyder på att samiska väljare som grupp skulle delta mindre i svenska riksdagsval i dag. Forskningen visar att valdeltagandet ligger ungefär på samma nivå som bland väljare i Sverige i stort.
Partivalet skiljer sig från väljarkåren i övrigt.
Forskning baserad på svenska valundersökningar visar att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har varit starkare bland samiska väljare än bland väljarkåren som helhet. Även Miljöpartiet har haft ett relativt starkt stöd.
Samtidigt har Moderaterna och Sverigedemokraterna varit svagare.
Skillnaden är inte liten.
I 2018 års riksdagsval var Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans omkring tio procentenheter starkare bland samiska väljare än bland väljarkåren i stort. Moderaterna och Sverigedemokraterna låg ungefär tio procentenheter lägre.
Det är tillräckligt stora skillnader för att tala om en tydlig politisk särprägel.
Det här vet vi inte
Vi vet inte exakt hur alla samer röstade i riksdagsvalet 2022.
Det finns ingen officiell valstatistik där man kan gå in och läsa hur ”samer” röstade på nationell nivå. Det beror bland annat på att etnisk tillhörighet inte registreras i den svenska valstatistiken.
Därför måste forskare använda andra metoder, exempelvis enkätundersökningar och uppgifter om personer med samisk anknytning.
Vi vet ännu inte hur samiska väljare röstade i riksdagsvalet 2026.
Valdagen är den 13 september 2026. Det är alltså först efter valet som nya valdata och framtida forskning kan ge ett säkrare svar på om den rödgröna tendensen består.
Sametingsvalet är något annat
Man kan inte använda resultatet i Sametingsvalet för att säga hur samer röstar i riksdagsvalet. Sametingsvalet och riksdagsvalet har olika valsystem, olika partier och olika politiska frågor.
En väljare kan exempelvis rösta på ett parti i riksdagsvalet och ett helt annat parti i Sametingsvalet. Sametingsvalet handlar dessutom i betydligt högre grad om samiska frågor.
Det gör att partivalen inte går att jämföra rakt av.
Inte heller alla samer röstar på samma sätt
Den samiska väljarkåren är politiskt mångfacetterad. Det finns samer som röstar på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det finns samer som röstar på Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Det finns också samer som röstar på Sverigedemokraterna.
Det rödgröna övertaget är därför ett statistiskt mönster – inte en regel för den enskilde väljaren.
Vad verkar påverka partivalet?
Forskningen pekar särskilt på frågor som rör samiska rättigheter.
Det kan handla om:
- renskötsel,
- mark och naturresurser,
- jakt och fiske,
- samiskt språk,
- samisk kultur,
- självbestämmande,
- Sametingets ställning,
- och statens förhållande till samerna som urfolk.
Det betyder att samepolitik kan påverka hur en samisk väljare röstar även i ett vanligt riksdagsval.
Den stora historiska förändringen
Det finns därför en tydlig utvecklingslinje. Under början av 1900-talet var samiska väljare en liten och i stor utsträckning osynlig del av den svenska partipolitiken.
I vissa samiska områden var valdeltagandet lågt. Under 1960-talet finns begränsade undersökningar som visar starkt stöd för borgerliga partier bland renskötande samer.
Under 1970-talet växer den samiska politiska mobiliseringen. 1993 bildas Sametinget.
Och den moderna valforskningen visar en tydlig rödgrön orientering bland samiska väljare i svenska riksdagsval. Det är en betydande politisk förändring.
Men det är fel att säga att samer ”blev vänster”
Det är kanske den viktigaste källkritiska slutsatsen. Vi kan konstatera att samiska väljare i moderna riksdagsval i högre grad stöder rödgröna partier. Men vi kan inte utan vidare säga att samerna som grupp har genomgått en ideologisk förflyttning från höger till vänster.
Förändringen kan också förstås utifrån förändrade politiska konfliktlinjer. När frågor om urfolksrättigheter, mark, språk och självbestämmande blivit viktigare har partiernas ställningstaganden i dessa frågor fått större betydelse.
Det kan ha förändrat samiska väljares partival.
Slutsats
Den historiska bilden av den ”borgerliga samen” är därför inte längre tillräcklig. Men inte heller bilden av den ”rödgröna samen”.
Den första förenklar historien. Den andra förenklar nutiden.
Det man faktiskt kan säga är:
Samiska väljare i Sverige har i moderna riksdagsval en tydlig rödgrön tendens, samtidigt som den samiska väljarkåren är politiskt heterogen. En viktig förklaring är att frågor om samiska rättigheter påverkar partivalet.
Det är den säkraste slutsatsen som dagens forskning tillåter. Och kanske är det också den mest intressanta. För hundra år sedan var frågan om samernas politiska ställning nästan osynlig i svensk valforskning.
I dag är frågan en del av diskussionen om svensk demokrati: Hur röstar ett urfolk, till erkänt som folk i grundlagen i den stat där det utgör en minoritet – och hur påverkar det landets politik?