Markerna berättar och minns – Konsekvenser för samer av svensk politik
Sanningskommissionen vill förändra Sveriges relation till samerna genom en statlig ursäkt, kompensation för förlorade marker, stärkt självbestämmande och ett större samiskt inflytande över mark, kultur och utbildning. Det är några av de åtgärder som Sanningskommissionen för det samiska folket nu lägger på regeringens bord. Efter flera års arbete har Sanningskommissionen för det samiska folket lämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Rapporten, Markerna berättar och minns – Konsekvenser för samer av svensk politik, innehåller både en historisk genomgång och en rad förslag om hur Sverige kan gå vidare.Kommissionen riktar sammanlagt 71 uppmaningar till handling till regeringen, riksdagen, Svenska kyrkan och andra offentliga aktörer. Därutöver lämnas ett stort antal konkreta åtgärdsförslag inom bland annat markpolitik, utbildning, språk, kultur, hälsa, diskriminering och samiskt självbestämmande.
Officiell ursäkt
En central utgångspunkt i betänkandet är att historien inte enbart ska dokumenteras. Kommissionen menar att historiska övergrepp och den politik som förts mot samer fortfarande påverkar samiska livsvillkor och att upprättelse därför kräver förändringar i dagens samhälle. Det mest symboliskt tydliga förslaget är att regeringen ska framföra en officiell ursäkt till det samiska folket. Ursäkten ska enligt kommissionen utformas i dialog med Sametinget och det samiska folket. Kommissionen vill dessutom att en särskild ursäkt skyndsamt riktas till äldre samer som utsatts för kränkningar eller övergrepp, bland annat inom nomadskolan, arbetsstugor och skolhem.Kommissionen betonar att ursäkten inte bör ses som en fristående symbolhandling. Den bör vara kopplad till ett långsiktigt arbete med reparativa åtgärder.
Kompensation för förlorade rättigheter
Markfrågan har en central plats i betänkandet. Kommissionen uppmanar regeringen att kompensera det samiska folket för den historiska skuld som staten och kronan enligt kommissionens bedömning har orsakat genom förlusten av rättigheter till bl.a de samiska s.k. Lappskattelanden. Kompensationen kopplas till genomförandet av andra åtgärder för att stärka samers möjligheter att utöva sin kultur på traditionella samiska marker. Kommissionen vill också att pågående undanträngning av renskötselrätten och samiskt kulturutövande ska upphöra. Det är ett område där förslagen kan få betydelse långt utanför den samiska politiken. Kommissionen föreslår bland annat att statliga myndigheter ska ta större hänsyn till samiska rättigheter när mark används för exempelvis skogsbruk, gruvverksamhet och andra exploateringar.
Miljöprövningar ska ta större hänsyn till samisk kultur
Kommissionen vill förändra hur konsekvenserna av olika exploateringar bedöms. Miljökonsekvensbeskrivningar ska enligt förslagen tydligare redovisa hur exploateringar påverkar samisk kultur, språk, kulturarv och renskötsel.Det gäller inte bara effekten av ett enskilt projekt. Kommissionen vill att även så kallade kumulativa effekter och effekter på landskapsnivå ska vägas in. Traditionell samisk kunskap ska dessutom systematiskt beaktas i konsekvensutredningar som rör traditionella samiska marker. RRiksdagens öppna data+1Kommissionen föreslår också att riksintresset för rennäringen ska stärkas i miljöbalken och att statliga bolag och Statens fastighetsverk ska genomföra så kallad human rights due diligence i sin verksamhet.
Större samiskt självbestämmande
En annan röd tråd är frågan om vem som ska ha inflytande över frågor som rör samer.Kommissionen vill att Sverige fullt ut genomför principerna i FN:s urfolksdeklaration och stärker samiskt självbestämmande.Den föreslår bland annat att:
- principen om fritt och informerat förhandssamtycke införs i lag,
- Sametingets självbestämmande och resurser stärks,
- Sametinget får en egen parlamentsbyggnad,
- samiskt inflytande över samiskt kulturarv stärks,
- samiska perspektiv tydligare ska redovisas i statliga utredningar,
- samordningen av samiska frågor inom Regeringskansliet stärks.
Samiska språk ska få starkare stöd
Språkpolitiken är ett annat omfattande område.Kommissionen föreslår långsiktiga resurser för undervisning i och på samiska från förskola till högre utbildning och vuxenutbildning.Det handlar bland annat om:
- fler utbildade lärare i samiska,bättre läromedel på samiska,mer samisk kompetens i utbildningen,flexibla utbildningsformer som tar hänsyn till samiska elevers olika livsvillkor,starkare stöd till samiska språk,ett mer omfattande statligt åtagande enligt den europeiska språkstadgan
Krafttag mot rasism och diskriminering.
Betänkandet innehåller flera förslag mot rasism och diskriminering.Kommissionen vill bland annat ha en långsiktig nationell handlingsplan mot rasism och diskriminering av samer.Den föreslår också ett särskilt kontor för Diskrimineringsombudsmannen i norra Sverige med kompetens kring samer, stärkt arbete mot hatbrott och en översyn av diskrimineringslagen. Ett särskilt långsiktigt uppdrag föreslås också när det gäller rasism och diskriminering som drabbar unga samer.
Samisk hälsa
Kommissionen pekar också på behovet av bättre kunskap om samers hälsa.Den föreslår en nationell plan för hälsa och sociala tjänster samt ett samiskt nationellt kompetenscenter för psykisk hälsa och beroende.Målet är bland annat att hälso- och sjukvården ska ha bättre förutsättningar att ge vård som tar hänsyn till samisk språk- och kulturkompetens.
Uppföljning
Ett centrum ska följa upp vad som händer efter kommissionen Kommissionen vill undvika att slutbetänkandet blir slutpunkten för sanningsarbetet. Därför föreslås ett nationellt kunskapscentrum för upprättelse och försoning. Centret skulle bland annat förvalta materialet från kommissionens arbete och sprida kunskap om det som kommit fram.Dessutom vill kommissionen se en självständig mekanism för uppföljning. Regeringen bör årligen rapportera till riksdagen hur kommissionens uppmaningar och förslaggenomförs. Svenska kyrkan pekas också ut. Ansvarsfrågan stannar inte vid staten. Kommissionen riktar särskilda uppmaningar till Svenska kyrkan och vill att kyrkantar fullt ansvar för de oförrätter, övergrepp och kränkningar som den varit delaktig i. Kyrkan uppmanas också att erkänna och ta ansvar för ekonomiska fördelar som den enligt kommissionens bedömning har fått genom statens och kronans övertagande av samiska skatteland.
En förändrad relation – snarare än en enskild reform
Sanningskommissionens förslag handlar därmed om betydligt mer än en statlig ursäkt. I betänkandet kopplas historien samman med dagens frågor om mark, språk, utbildning, kultur, hälsa, diskriminering och politiskt inflytande.Kommissionens egen utgångspunkt är att upprättelse kräver ett förändrat agerande från statens sida och att ett livskraftigt samiskt samhälle i dag kan bidra till attreparera en del av de skador som tidigare politik har orsakat.
Nu går frågan vidare till regering och riksdag.
Ett statligt utrednings betänkandeinnebär inte i sig att förslagen är beslutade. Det återstår därför att se vilka av kommissionens uppmaningar och åtgärdsförslag som kommer att omsättas i lagstiftning, ekonomiska satsningar och andra politiska beslut. Men betänkandet gör en sak tydlig: enligt Sanningskommissionen bör arbetet med den samiska historien inte sluta med att historien dokumenteras. Det bör följas av förändringar i hur Sverige förhåller sig till det samiska folket.
Källa: