När ansvariga politiker vägrar erkänna att fel har begåtts saknas också insikten om att förändring är nödvändig. Sametingets valnämnds hantering av röstlängden och valet har gjort det uppenbart att flera saker måste förändras.
Det är oförlåtligt att vi kan hamna i situationer där personer faller bort från de listor som ska granskas eller att de helt saknas i de slutgiltiga röstlängderna. För att minimera risken för mänskliga fel måste ett digitalt system införas.
Under denna mandatperiod beslutade en enig valnämnd att neka ett femtiotal personer inträde i röstlängden. De gavs möjlighet att komplettera sina ansökningar till Sametinget, men många gjorde det inte. När besluten att neka dem inträde överklagades biföll Länsstyrelsen i Norrbotten samtliga överklaganden. Länsstyrelsens prövning begränsades till identitetskontroll – att personen var den hen uppgav att vara, samt att angivna föräldrar och mor-/farföräldrar var korrekta – utan någon prövning av kriterierna för upptagande i röstlängden. Detta är en orimlig hantering som riskerar att underminera förtroendet för både röstlängden och valnämndens arbete.
Ett annat allvarligt problem är att det idag är politiker som hanterar ansökningarna till röstlängden. Det har förekommit situationer där ledamöterna i valnämnden varit oeniga om kriterierna är uppfyllda och frågan har då avgjorts med majoritetsbeslut. Antingen är kriterierna uppfyllda eller inte – det ska inte vara föremål för politisk omröstning. Här behövs en förändring: tjänstemän ska hantera röstlängdsansökningarna.
Utbildningarna för valförrättare har i grunden fungerat väl. Men för att säkerställa kvalitet bör ett obligatoriskt test införas i slutet av utbildningen, så att vi vet att kunskapen sitter.
Vidare bör valkretsar införas. I dag kan ett fel i en enskild vallokal riskera att kullkasta hela valet – det är orimligt. Med valkretsar, exempelvis Norrbotten, Västerbotten, Jämtland/Härjedalen och övriga Sápmi, får vi både rättvisare geografisk representation och ett stabilare valsystem.
Dessutom har en viktig fråga sopats under mattan under mandatperioden: behovet av en gemensam samisk valdag och samordning av de tre sametingens mandatperioder. Ett gemensamt val skulle öka synligheten, stärka valdeltagandet och underlätta samarbetet mellan sametingen när mandatperioderna startar samtidigt och är lika långa. När denna frågan har debatterats har Jakt- och fiskesamerna visat sig vara ovilliga till detta och argumenten har varit både oklara och oförståeliga.
Sámiid Riikkabellodat ser behoven och är berett att driva de förändringar som krävs för att stärka rättssäkerheten och demokratin i Sametinget.
Sámiid Riikkabellodats förslag för en starkare demokrati i Sametinget
- Inför ett digitalt system för röstlängden – minimera riskerna för mänskliga misstag.
- Tydliggör Länsstyrelsens ansvar – överklaganden måste prövas på ett sätt som säkerställer att kriterierna för röstlängden verkligen beaktas.
- Flytta handläggningen från politiker till tjänstemän – röstlängdsansökningar får inte avgöras genom politiska majoritetsbeslut.
- Inför ett obligatoriskt test för valförrättare – säkerställ att utbildningen verkligen ger kunskap.
- Inför valkretsar – så att fel i en vallokal inte kan kullkasta hela valet och representationen blir mer rättvis.
- Inför en gemensam samisk valdag och samordnade mandatperioder – öka synligheten för valet och förbättra samarbetet mellan de tre sametingen.
Paulus Kuoljok, vice partiordförande och Marianne Gråik partiordförande.
Ledamöter i Sametingets valnämnd